Klimatenkäten - Frågorna med grafik och partiernas svar, fråga för fråga

Klimatenkäten - Huvudsida med analys
   Klimatenkäten - Ja/Nej-svar och fem prioriterade åtgärder
   Klimatenkäten - Partiernas svar, parti för parti
   Klimatenkäten - Frågorna med grafik och partiernas svar, fråga för fråga

De fullständiga frågorna med grafik och bakgrundsinformation och partiernas svar med motiveringar

1. Klimatforskare har bedömt att Sverige bör nå nollutsläpp redan 2035 för att göra sin del av Parisavtalet. Umeå kommuns mål är att uppnå nettonoll till år 2040 för kommunens geografiska område. Endast utsläpp som är särskilt svåra att åtgärda, som metan- och lustgasutsläpp från jordbruksmark, kan enligt SOU 2020:4 komma ifråga att kompenseras via så kallade "negativa" utsläpp. Därför måste omställningen inriktas på nollutsläpp på riktigt i andra sektorer, som transport- industri- och energisektorerna.

1. Anser ditt parti att kommunen bör skärpa sitt klimatmål till att uppnå nollutsläpp på riktigt (inte "nettonoll") till år 2035? Motivera svaret!
	Nej	Med dagens teknik är det inte möjligt eller rimligt att införa mål på nollutsläpp. Människan är en nettokostnad och kommer så vara under lång tid framöver. De åtgärder sm presenteras av miljörörelsen idag är ofta ineffektiva, kostsamma och ibland rent av kontraproduktiva. Vi har dessutom kallt klimat, ökande befolkning och långa avstånd. Det enda som är till vår fördel är vattenkraft, men där vill vi inte se ytterligare exploatering på grund av miljöskäl.
	Nej	Kristdemokraterna står bakom och har medverkat till riksdagens beslut om att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Därför menar vi att ’’nettonoll’’ är ett stort steg i rätt riktning. Det är också viktigt att norra Sverige får räkna in skogen som kolsänka och att hänsyn tas till de långa avstånden.
	Nej	Nollutsläpp är inte ett trovärdigt scenario. Däremot tycker vi att det är viktigt att prioritera att ställa om industri- och transportsektorn som står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp.
	Ja	Det krävs radikala åtgärder för att nå målen!
	Nej	Här är Umeå kommun lite i händerna på den nationella lagstiftningen, inte minst så saknar kommunen mandat att fatta beslut som möjliggör detta.
	Nja*	Vi anser att Umeå kommun måste skärpa sina åtgärder för att minska utsläppen av både koldioxid (som är skadligt för klimatet) och kvävedioxid (som är skadligt för hälsan). Kommunen har överskridit miljökvalitetsnormen när det gäller kvävedioxid sedan mätningarna inleddes längs Västra Esplanaden år 2003. Under alla dessa snart 20 år har de styrande i kommunen antagit mer eller mindre ambitiösa miljömålsättningar. Men dessa målsättningar har inte följts av nödvändiga och effektiva åtgärder för att minska utsläppen, som exempelvis att samordna varudistributionen i centrum. Så länge de styrande inte vidtar de nödvändiga åtgärderna för att minska utsläppen spelar det mindre roll om målsättningen är ”nollutsläpp” eller ”netto-noll” till 2035 eller 2040. En förändring av målsättningen kommer inte till rätta med grundproblemet: en ovilja och ett ointresse, hos de styrande, av att ta itu med miljöproblemen.
	Nej	Budskapet i FN:s senaste klimatrapport är tydligt, läget för klimatet är akut och människan är ansvarig. Klimatpanelen konstaterar bland annat att vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10-20 år och att klimatförändringarna måste behandlas som ett direkt hot mot livet på jorden. Enorma utsläppsminskningar krävs – skyndsamt. Socialdemokraterna vill att Umeå ska ta ansvar för och jobba hårt med både den nödvändiga omställningen och klimatberedskap för att möta krisen på alla fronter. Omställningen ska ske snabbt, rättvist och jämställt. De sociala hållbarhetsdimensionerna är en nödvändig del för att lyckas med omställningen. Umeås kommunkoncern ska vara klimatneutral till 2025. Umeå stad till 2030 och hela geografiska Umeå till 2040. Anledningen till det sista är ur rättvisesynpunkt. Staden har bättre förutsättningar än landsbygden att göra en snabb omställning. Till skillnad från andra kommuner har vi också konkreta mål för att minska konsumtionsbaserade utsläppen till 2 ton CO2-ekvivalenter 2040 och 1 ton CO2-ekvivalenter 2050, per person. De målsättningar Umeå kommunfullmäktige antagit under vår ledning är i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet, vilka utgjort utgångspunkten för framtagandet av målen. Vi har också tecknat ett klimatkontrakt med innovationsprogrammet Viable Cities och är en av sju svenska städer som gått före i omställningen. Vårt klimatkontrakt kan ses som ett lokalt Parisavtal. Umeås deltagande i Viable Cities har dock inte varit en politisk självklarhet. När vi initierade ansökan möttes vi av motstånd från bland annat Moderaterna. Umeås klimatmål ligger också i linje med de svenska klimat- och miljömålen och EU:s mål för klimatneutralitet. I flera avseenden är målen mer offensiva, inte minst i jämförelse med andra svenska kommuner och även i jämförelse med de kommuner i Sverige som via innovationsprogrammet Viable Cities åtagit sig att gå före i klimatomställningen. Den som vill jämföra de svenska föregångarstädernas klimatkontrakt kan besöka viablecities.se Vår målsättning är alltså att Umeå stad ska vara klimatneutralt till 2030 och hela geografiska Umeå till 2040. Därtill har vi satt målet att Umeå kommunkoncern, det vill säga de bolag som kommunen äger, ska vara klimatneutrala till 2025. Till skillnad från merparten av de kommuner som går före i omställningen har vi även satt upp konkreta mål för konsumtionsbaserade utsläpp - dvs. att vi i målen för Umeås klimatomställning även ska beakta de utsläpp som genereras av umebornas konsumtion och aktivt skapa förutsättningar för umeborna att leva mer hållbart. Det är inte självklart att en kommun ska åta sig att arbeta på det viset. I kommunfullmäktige har detta av andra partier benämnts i hårda ordalag som inskränkningar av människors frihet. Vi ser det dock snarare som att kommunen genom att synliggöra och skapa förutsättningar för att påverka detta utökar människors frihet - att göra hållbara val i linje med vad som är bäst för dem, kommande generationer och klimatet.
	Ja	Den här mandatperioden har vi haft stor fokus på just kommunens klimatarbete. Det har varit frustrerande att stundtals möta ett internt politiskt och organisatoriskt motstånd mot att göra det som krävs - nu. Vi har tryckt på för att vässa koncernens klimatmål, förbättra underlaget och göra ordentliga beräkningar av kommunens klimatutsläpp. Vi har fått igenom flera viktiga förslag avseende fordonsanskaffning, klimathänsyn i upphandling, kommunalt samordnad varudistribution, etc. Men förändringen går för långsamt. Allt hänger ihop och transporter i kommunen står för nästan 50 % av de territoriella utsläppen. Därför måste vi planera för ett transportsnålt samhälle med minskad biltrafik och tunga transporter, samt mer hållbart resande. Därför har vi varit motståndare till exploatering för nya externa handelsområden och utbyggnad av befintliga. Vi vill dessutom minska utsläppen i stan genom att införa miljözon, göra fler gator enkelriktade där man nyttjar en bilfil till att bygga stora och separerade gång/cykelleder. Dessutom är våra grönområden och den skog vi har i kommunen viktig, och därför måste vi värna de grönområden vi har, samt vara restriktiva till att hugga ner skog för exploatering. Vi behöver ett metodiskt arbete där vi prioriterar att arbeta med stora utsläppskällor nu. Fjärrvärme, som utöver ett utsläpp på c.a. 80 000 ton co2 från avfall, fossilt material, etc, släpper ut över 300 000 ton co2 som de ej behöver räkna med i territoriella utsläpp eftersom det är från biobränslen. Men co2 är co2 - som släpps ut nu, och de måste minska rejält - fort. Transport är en annan viktig sektor. Sen har vi energi, samt bygg och reparation av fastigheter och infrastruktur. Slutligen måste vi jobba med konsumtion, mat och långväga resor.
	Nej	Enligt kommunens egna experter på området är Umeå inte på nära väg att lyckas uppnå målet som det är nu. Därför tror jag inte på en förändrad målsättning. Det är handling som krävs, på riktigt, inte nya eller skärpta mål

2. För att uppfylla Parisavtalets 2-gradersmål måste Umeå kommun minska sina utsläpp med minst 20% årligen, se Remiss Åtgärdsprogram Umeås lokala miljömål 2021, scenarier sid 61. Scenario 1 är inte aktuellt, startåret är passerat, endast scenario 4 följer koldioxidbudgeten.

2. Kommer ditt parti att arbeta för att kommunen ska minska sina utsläpp med minst 20% årligen fram till 2040? Motivera svaret!
	Nej	Vi påverkas inte av så kallade auktoriteter som EU eller Parisavtalet. Vi gör analyser utifrån nuvarande kunskapsläge och genomförbara åtgärder. En minskning på 20 procent låter helt omöjligt om man vill ha bibehållen livskvalitet.
	Ja	För att minska utsläppen behöver vi elektrifiera samhället och ställa om till fossilfri produktion. Transportsektorn och basindustrin står för den största andelen av utsläppen. Elektrifiering av bilar, tillsammans med vätgasdrift av tyngre fordon behöver påskyndas. Vi behöver även bygga mer kärnkraft.
	Nej	Det är Sverige som på nationell nivå har förbundit sig till Parisavtalet och inte Umeå som enskild kommun. Vi anser däremot att det är viktigt att arbeta med att minska kommunens utsläpp, utifrån de lokala förutsättningarna. Vi tror att risken med att ta drastiska åtgärder för att följa koldioxidbudgeten kan leda till att exempelvis företag förflyttar sig till andra kommuner i stället för att verka här i Umeå. Det skulle resultera i färre jobb och minskade skatteintäkter – men inte lägre utsläpp i ett nationellt eller globalt perspektiv. Sverige ska ta självklart ta fullt ansvar för att minska utsläppen nationellt så att vi når målet om nettonollutsläpp senast år 2045. Men klimatfrågan är gränsöverskridande. Moderaternas utgångspunkt för klimatpolitiken är att utsläppen ska minska så mycket som möjligt per satsad krona. Då handlar det framförallt om att minska utsläppen från transporter och industrin. Det kräver stora satsningar på elektrifiering.
	Ja	Se ovan
	Ja
	Nja*	Klimatfrågan är global och kräver globala lösningar. De åtgärder som sätts in för att minska utsläppen kommer att variera mellan olika länder. Och inom länderna kommer olika lösningar att vara olika effektiva i olika kommuner. En av de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige är omställningen av stålindustrin till att producera fossilfritt stål. Fullt utbyggd kan denna omställning minska koldioxidutsläppen i Sverige med 35 miljoner ton årligen. Detta motsvarar två tredjedelar av Sveriges totala koldioxidutsläpp varje år. Vi anser att Sveriges åtaganden när det gäller Parisavtalet måste dirigeras centralt. Ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 20 procent årligen kan inte denna utsläppsminskning slås ut exakt likadant på alla Sveriges 290 kommuner. I vissa kommuner kommer utsläppen att behöva minska mer. I andra mindre. Det vi vill se är ett samarbete mellan statliga, kommunala och privata aktörer i syfte att minska utsläppen.
	Ja	Ja, vi ska nå målen. Vi kommer att arbeta hårt med de för kommunen tillgängliga medlen, för att nå de ambitiösa mål vi drivit att Umeå kommun ska sätta upp för omställningen. Att lyckas med klimatomställningen är en avgörande fråga för Umeå, för mänskligheten och en fråga om solidaritet med de som redan i dag drabbas av klimatförändringarnas skadeverkningar. Men som framgår av de beräkningar som gjorts av kommunens och andra experter sker sällan utsläppsminskningarna linjärt. Sammantaget kommer vi arbeta hårt mot klimatneutralitet i en takt som motsvarar det ovan angivna per år i genomsnitt, en takt som procentuellt sett sannolikt kommer att variera över de år som kommer fram till slutdatum för målsättningarna i klimat- och miljömålen för Umeå kommun.
	Ja
	Ja	Jag önskar jag hade exakta svaren på hur det ska gå till, men jag önskar det. Ja.

3. Umeå kommun har mål att arbeta för minskad klimatpåverkan från medborgarnas konsumtion (dvs där även utsläpp från inköp av inhemska och importerade varor, samt utrikes resor vägs in). Nuvarande konsumtionsutsläpp är 11,5 ton CO2e per person och år. Målet är att minska till 2 ton till år 2040 och till 1 ton år 2050. Grafik från konsumtionsvaneundersökningen i Umeå år 2018. Se även Naturvårdsverket om konsumtionsutsläpp och Naturskyddsföreningen om konsumtionsutsläpp.

3. Konsumtionsutsläpp. Är detta ett viktigt mål som ditt parti vill prioritera att jobba med under kommande mandatperiod? Motivera svaret!
	Ja	Vi ser gärna att vår konsumtion utgår utifrån lokalt/regionalt/nationellt-perspektiv. Vi vill ha mer närodling och produktion. Vi vill även att semester och utflykter skall vara ett alternativ regionalt. Detta gör att vi inte behöver resa någon annanstans. Det vore dock fördelaktigt att personer kommer till vårt län för att semestra.
	Nej	Sedan 2008 har svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp minskat och med fler lättillgängliga och klimatsmarta verktyg i vardagslivet samt elektrifieringen av fordonsflottan kommer dessa att fortsätta minska. Idag finns det inget enigt beslut på nationell nivå om hur konsumtionsutsläpp ska mätas. Därför gör vi bedömningen att Umeå kommun bör avvakta med att sätta mål relaterat till konsumtionsutsläpp tills det finns nationella riktlinjer att följa.
	Nej	Moderaterna var emot detta mål när det infördes. Först och främst kan globala klimatproblem inte lösas på individnivå. Vi tycker att fokus ligger för mycket på vad den enskilda individen kan göra. I stället behöver vi politiska lösningar, mer internationellt samarbete och mer satsningar på forskning och utveckling. Kommunen ska inte tala om för umeborna hur de ska leva, handla, äta och resa. Kommunen varken kan eller ska påverka individers personliga beslut och handlingar och därför är det inte rimligt att kommunen har ett miljömål som gäller kommunens invånare.
	Ja	Absolut. Kommunen kan uppmuntra och ge incitament till beteendeförändring och tillhandahålla sådant kommunen har rådighet över för att uppmuntra detta.
	Ja
	Ja	De styrande i Umeå kommun har under lång tid fört en politik när det gäller stadsplaneringen som uppmuntrat till ett ökat bilåkande. Kommunen har exempelvis fyra olika externa köpcentra. Externa köpcentra byggs alltid för att i första hand nås med bil. Detta har bland annat inneburit att en rad stadsdelscentra slagits ut. Till detta kommer att en rad trafikalstrande verksamheter lokaliserats i centrala lägen, som exempelvis äventyrsbadet Navet, vilket drar in fler bilar i centrum. Stadsplaneringen i Umeå måste medvetet syfta till att minska bilåkandet.
	Ja	Ja, mycket viktigt och vi kommer att prioritera det under kommande mandatperiod. En stor del av konsumtionen i Sverige sker genom import. Eftersom klimatförändringarna inte har några nationsgränser menar vi att det är viktigt att beakta den konsumtionsbaserade klimatpåverkan, både när utsläppen sker lokalt eller inom riket eller i andra delar av världen till följd av konsumtion lokalt. Som en av landets första kommuner har Umeå undersökt klimatavtryck och resultatet visar att bilkörning, flygresor och nötköttskonsumtion utgör de största utsläppskällorna. Återstående konsumtionsområden (kläder och prylar, bostaden, övrigt) utgör tillsammans omkring en fjärdedel av hushållens konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Vi har hittills befäst kommunens ambitioner vad gäller de konsumtionsbaserade utsläppen inom Covenant of Mayors, där kommunen åtagit sig att stötta genomförandet av EU:s målsättningar om minskning av växthusgaser. Vi har också tagit inititativ till att kommunen ska ingå i det nationella programmet Fossilfritt Sverige, där företag, kommuner och andra aktörer samverkar för att göra Sverige fritt från fossila bränslen och minska klimatpåverkan. Vi beslutade också tidigt att arbeta för att kommunen ska ha en fossiloberoende fordonsflotta i hela Umeå och har gjort investeringar i elbussar för att reducera kollektivtrafikens klimatpåverkan och utöka möjligheterna att färdas hållbart istället för med personbil. Pågående initiativ på klimatområdet med bäring på konsumtionsbaserade utsläpp är bland andra Smart Cities-projektet; Ruggedised på universitetsområdet och projekt inom det nationella strategiska innovationsprogrammet Viable cities: Sharing cities, en så kallad testbädd inom delningsekonomi, och Klimatneutrala Umeå 2030, som ska ta fram en handlingsplan för ett klimatneutralt Umeå. Att ta ansvar för de konsumtionsbaserade utsläppen är en fråga om rättvisa och solidaritet. Utsläppen känner inga gränser och vi i den rikare delen av världen måste ta vårt ansvar för att kunna ställa legitima krav på andra delar av världen, inte minst utvecklingsländer, att begränsa utsläppen i växande ekonomier. Det är också en fråga om att ta ansvar för de konsekvenser klimatkrisen redan fått för miljontals människor som saknar ekonomiska och resursmässiga buffertar för att freda sig mot klimatförändringarna. Vi ser det också som en fråga om att stärka Umeå och bana väg för en grön ekonomi. Genom att Umeå - till skillnad från de flesta andra kommuner - sätter upp ett mål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen skapas förutsättningar för innovativa samarbeten och åtgärder för att främja det lokala näringslivet, cirkulär ekonomi, lokal produktion av livsmedel o.dyl. på ett sätt som gör livet bättre för umeborna, stärker vår framtida ekonomi och samtidigt minskar utsläppen.
	Ja	Vi kan inte låtsas om att vi kan fortsätta med business as usual. Här är arbetet med förändring av beteenden, samt satsning på mer återbruk, delning och lagning av exempelvis kläder, möbler, etc. viktiga. Men kommunkoncernen måste föregå som förebild. Vi kan inte sitta och "peka finger" åt invånarna om vi själva släpar fötterna efter oss.
	Ja	Här gäller det att lägga piskan och moroten åt sidan tror jag. Kommunen behöver arbeta med mer effektiva metoder. Exempelvis: stäng av gator för biltrafik, förbjud tung trafik på vissa gator, vegetarisk mat fler dagar i skolan osv.

4. Anser ni att kommunen ska verka för att minska personbilstrafiken inom kommunen under mandatperioden? Motivera svaret!
	Nej	Vi vill inte genomföra åtgärder för att aktivt förhindra biltrafik. Ökade kostnader kommer tyvärr redan från statligt håll och vi vill snarare motverka detta. Många har inte andra alternativ än bilen och vi kommer inte att bidra till att förvärra situationen för vanligt folk.
	Nej	Vi ser positivt på att uppmuntra folk som bor i Umeå tätort att i så hög utsträckning som möjligt välja kollektivtrafik, gång eller cykel, men det går inte att se förbi det faktum att för vissa är bilen den enda lösningen för att få vardagspusslet att gå ihop. Vi bor i en glesbefolkad del av landet som i sin tur ligger i norra delen av Europa vilket ställer höga krav på välfungerade och snabba transporter eftersom människor rör sig både in och ut ur kommunen. Syftet kan inte vara att omöjliggöra för människor att äga en bil.
	Nej	Vi vill inte minska personbilstrafiken - däremot vill vi minska utsläppen. Det är inte resorna i sig vi ska motverka utan utsläppen.
	Ja	Vi vill se ett framtida Umeå med minskad fossil biltrafik. Vi vill tex gärna se en utveckling av city som en grön lunga. Låt Umeå gå före.
	Ja	Detta är ett kontinuerligt pågående arbete.
	Ja	Även här handlar det till stor del om stadsplanering. Se motivering fråga 3.
	Ja	Ja, att ställa om transportsystemet, premiera hållbara färdsätt genom förtätning och bygga ut kollektivtrafiken samt planera staden för minskade transportbehov är en avgörande faktor för att lyckas med Umeås omställning. Vi har sedan flera år tillbaka intagit hållningen att staden ska förtätas och planeras på ett sätt där hållbara färdmedel sätts i första rummet. Umeås stadsplanering utgår därför från att göra det enklare och mer attraktivt för människor att färdas med cykel och kollektivtrafik. Stadsdelar ska planeras så att det finns service i form av skolor, förskolor och butiker i närområdet, för att ytterligare minska behovet av att färdas med bil. Vår inställning är att samhället ska planeras för att göra det möjligt för människor i vardagen att ta hållbara beslut och främja hållbara beteenden samt att vi därtill ska sträva efter att dessa alternativ dessutom ska medföra att vardagslivet blir bättre. Dock ska vi ha med oss att kommunen är stor och många är beroende av bilen för sina resor, åtgärder på nationell och lokal nivå för att underlätta för omställning till elfordon behövs. Kollektivtrafik längs prioriterade stråk behöver stärkas, och bostadsbyggande längs dessa stråk förordas. Förtätning är en nyckel till att premiera hållbara färdsätt. En mer utspridd stad gynnar bilismen. Det handlar alltså om att göra kollektivtrafiken mer attraktiv, att fortsätta bygga ut den, att premiera gång och cykel i den fysiska planeringen, i tätorten men också i kommunen i stort. Att sätta de hållbara färdsätten före bilismen i vissa fall och helt enkelt att vikta upp de hållbara färdsätten även vintertid så att det är ett attraktivt val. Vi har satt upp ett mål om att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken (vi har gjort det förut och vi tänker oss göra det en gång till). Fram till 2019 innan pandemin hade kollektivtrafiken ökat från 4,5 miljoner resor per år till nästan 10 miljoner per år över en 10 års-period och nu vill vi att det ska ske igen. Tillströmningen till kollektivtrafiken var också större än befolkningsökningen, vilket är viktigt för att veta att kollektivtrafiken tar andelar från de färdmedel vi avser minska brukandet av. Nu måste vi jobba på att få tillbaka resenärarena och att man känner sig trygg med att resa kollektivt även efter pandemin. Det utvecklingsarbetet pågår. Några viktiga utvecklingslinjer: • Transporterna är den störa utmaningen vi har som står över hälften av alla våra gemensamma utsläpp. Förutom att minska transporter med bil behöver vi, i den mån bilar kommer användas, fortsätta jobba med omställning av fordonsflottan, dels elektrifiering, men också en övergång till andra drivmedel. Det behövs fortsatt planering för ökade möjligheter till laddinfrastruktur i samhället i stort. Sen ska det offentliga göra vissa investeringar medan andra ska göras av privata företag eller i de fastigheter där en bor. • Umeå behöver fortsätta se över hinder för kollektivtrafiken i trafiksystemet, så att de hållbara färdvalen är konkurrenskraftiga. • Även elektrifieringen av stadsbussarna och fordonsflottan har varit viktigt – den ska fortsätta. • Det pågår ett antal pilotprojekt för att försöka öka resandet med kollektivtrafik till områden i staden där trafikunderlaget är stort (stora arbetsplatser) men få ändå reser (industriområden). • Sen handlar det också om att bygga ut mer kollektivtrafik mot kommundelarna. Det vill vi fortsätta med under åren som kommer. • Förtätning: Både den övergripande planeringen och detaljplaneringen är starkt präglad av målet att bygga ett mer hållbart samhälle och där hanteras dessa intresseavvägningar. Noggranna analyser och utredningar görs för att planera så att vi kan växa med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En mer utspridd stad skulle exempelvis öka behovet av transport och ofta gynna biltrafik framför gång, cykel och kollektivtrafik.
	Ja	Detta är jätteviktigt. Som vi i MP kommer gå till val på i Umeå: Mer plats för människan - mindre plats för bilen. Att tro att elektrifieringen av våra fordon löser allt är lika naivt som när dåvarande miljöminister Andreas Carlgren gick ut och sade "Det är inte bilen det är fel på utan drivmedlet". För även om omställningen av våra fordon är viktig så innebär de tyngre elbilarna även partikelutsläpp. Dessutom ur miljösynpunkt så har även elbilar deras klimat/miljöpåverkan. Här är samhällsplaneringen ytterst viktig. Vi behöver nå längre än dagens mål på 65 % hållbart resande, som vi f.ö. ej har nått. Vi behöver komma upp till åtminstone 75 % hållbart resande (kollektivtrafik, cykel & gång). Men då är planeringen av vårt samhälle viktigt. Vi måste ha modet att arbeta för en begränsning och minskning av biltrafiken, samtidigt som vi satsar på att utveckla de hållbara transportmöjligheterna. Och vi ska absolut inte fortsätta med en ringledsplanering där vi utvecklar nya handelsområden västerut och norrut längs med ringleden, samtidigt som vi planerar större exploateringsområden för boende i söder (Röbäcksliden), sydöst (Tegelbruksberget), utöver det som redan pågår i öster (Tomtebo Gård & Tomtebo Strand). Idag pratar nästan samtliga partier om att vi måste bygga, bygga, bygga. Om allas rätt till boende, småhus, lägenheter, m.m. Få däremot verkar prioritera det som är viktigt enligt oss - goda och hållbara levnadsmiljöer. Därför blir tyvärr ofta så att vi i MP blir "svartepetter" för att vi ibland och tyvärr ensamt vill stoppa planer som vi anser inskränker på viktiga miljöer (exempelvis Brinkvägen), eller försvårar för en hållbar planering. Men för oss är det viktigare att vi växer hållbart snarare än att vi växer fort. Vi har ett ansvar för Umeås framtid - även om bostadstrycket är stort.
	Ja

5. Priset på kollektivtrafik i Sverige har ökat betydligt mer än konsumentprisindex de senaste 10 åren, se artikel i Sveriges Radio.

5. Vill ert parti se avgiftsreduktioner inom kollektivtrafiken för att få fler att resa kollektivt och minska utsläppen från transporter? Motivera svaret!
	Nej	Vi är generellt för självkostnadspris för resenärer även i kollektivtrafiken. Det finns dock vissa undantag till exempel pensionärer där vi vill göra kollektivtrafiken kostnadsfri. Detta för att gruppen är mer ekonomiskt utsatt och saknar alternativa resesätt. Undantag från självkostnadspris är också barn och unga.
	Nej	Vi vill se en utbyggd kollektivtrafik som möjliggör att fler invånare i mindre order kan utnyttja den. Men vi tror inte att fler kommer välja kollektivtrafiken genom en avgiftsreduktion. I och med att priset på kollektivtrafik följt en snarlik utveckling som svenskars löneutveckling de senaste tio åren (SCB) menar vi att priserna står i proportion till medellönen idag. Kollektivtrafiken betalas med ungefär med 50 % skattemedel och 50 % avgifter vilket är en rimlig balans.
	Nej	Inga ytterligare avgiftsreduktioner. Avgifterna inom kollektivtrafiken i Umeå är ju redan oerhört subventionerade idag. Avgifterna på Ultra är subventionerade med 40 procent, och landsbygdstrafiken med 50 procent. Vi ser inga möjligheter att subventionera ytterligare. Kollektivtrafiken kan däremot göras ännu mer attraktiv genom att fokusera på exempelvis ökad turtäthet.
	Nej	Helt enkelt för att den kollektiva kostnaden måste ha även ett visst mått av självförsörjningsgrad. Att åka buss är idag relativt billigt jämfört med att framföra ett eget fordon. Ju fler som åker buss, ja då kan det hända något på prislappen.
	Nej	Det ökade priset har också kompletterats med ett ökat utbud, allt handlar om hur man mäter. Den viktigaste faktorn för att få fler att åka kollektivt är ett förbättrat utbud.
	Ja	Vi har länge drivit frågan om att kommunen ska sänka biljettpriserna i syfte att göra det mer attraktivt att ta bussen. Vi anser dock att detta måste kombineras med ökad turtäthet för att verkligen ha potentialen att locka fler bilister att ta bussen.
	Nej	Nej, vi behöver sätta miljön och klimatet främst och då behöver vi satsa på en expanderande kollektivtrafik. Vi subventionerar i dag kollektivtrafiken för de som behöver dessa subventioner mest; unga och äldre. Det kommer dock att behövas ett avgiftssystem även framöver för att finansiera den tillväxt som krävs i kollektivtrafiken för att minska utsläppen. Att införa en nolltaxa är inte det bästa alternativet för miljön, även om det vore önskvärt att ha en helt avgiftsbefriad kollektivtrafik i den bästa av världar. Tack vare att kollektivtrafiken bär sig ekonomiskt i kombination med att vi gör investeringar i kollektivtrafiken har vi kunnat bygga ut den kraftfullt och har över flera år haft Sveriges snabbast ökande, procentuellt sett, resande med kollektivtrafiken. Vi anser inte att det är försvarbart att subventionera kollektivtrafiken för de som har råd att bidra till denna för miljön viktiga expansion. De viktigast linjerna i Umeå, linje 1 och 7, har fått en kraftfullt ökad turtäthet och antal resande till följd av förtätning och investeringar. Det visar också på klimatnyttan av förtätning – att det blir möjligt för människor att i högre grad färdas hållbart och möjligt för samhället att skala upp de hållbara färdmedlen på ett sätt som svarar mot det som krävs för att möta klimatkrisen. Det ovan sagda kan utvecklas med följande data och upplysningar, som illustrerar grunderna för vårt ställningstagande. Umeå har, som nämnts, haft Sveriges snabbast procentuellt växande kollektivtrafik till följd av satsningar på densamma. Kollektivtrafiken har en stor roll att spela i den hållbara omställningen. Det är därför vi under de senaste mandatperioderna har gjort betydande satsningar på expansion inom Umeås lokaltrafik. Detta har fått effekt. Umeå har under flera år haft de procentuellt största ökningarna av resande med kollektivtrafiken i hela Sverige, det är ett kvitto på att valda mål och medel hittills har varit väl avvägda. Samtidigt har vi ställt om kollektivtrafiken. För att klara den hållbara omställningen och fortsätta premiera de hållbara resorna krävs att mål och medel avvägs. Tillgänglig data och kunskap tyder på att vi behöver fortsatta avgifter för att klara de mål vi satt upp för ökat kollektivt resande. År 2015 kördes alla bussar på diesel. Idag använder alla bussar el eller HVO som drivmedel. Så idag är kollektivtrafiken helt fossilfri. ULTRA har gjort en jämförelse över hur mycket de minskat bränsleförbrukningen en april-månad – 2015 jämfördes med 2021. Minskningen under denna månad var nära 100 000 liter på en månad. Inför inköpen av de senaste 25 elbussarna gjordes också en bedömning hur mycket utsläppen av CO2 skulle minska. Beräkningarna visade på utsläppsminskningar om 2 000 ton per år. Varje år kör lokaltrafiken ca 1 700 000 km elbuss. Eftersom linjerna 1 och 8 står för nära 60 % av resandet utförs 60 % av resandet med elbussar. Idag finns 25 elbussar i trafik. Vi arbetar för att elektrifiera hela bussflottan i Umeås lokaltrafik år 2026. Ser vi på övrig trafik som Umeå kommun finansierar – Holmsund/Obbola, Sävar, Täfteå, Tavelsjö etc, d v s inomkommunala linjer – utförs i stort sett all trafik med HVO. Resandeutveckling Umeå lokaltrafik 2015-2020 2015: 7 021 944 2016: 8 099 657 2017: 8 738 428 2018: 9 344 304 2019: 9 684 976 2020: 6 532 958 (pandemirestriktioner under 9 månader) Den utbyggnad av kollektivtrafiken som kommer att krävas när Umeå fortsätter växa och nya stadsdelar tillkommer och kommundelar och landsbygd växer kräver dock resurser. För att utbyggnaden av kollektivtrafiken ska kunna fortsätta krävs att den bär sig ekonomiskt, eftersom medel annars måste hämtas ur den hårt ansträngda välfärdens budget. Att värna välfärden och offentlig konsumtion för allmännyttiga ändamål är också en viktig del av hållbarhetsarbetet – dvs. att omfördela samhällets resurser från utsläppsintensiv konsumtion till allmännyttig, offentlig konsumtion och producerande av välfärdstjänster. När frågan om avgiftsfri kollektivtrafik utretts inom Umeå kommun och Umeå kommunkoncern har det framkommit att kostnaderna för detta bedömts höga och att en sådan modell riskerar att medföra reducerad turtäthet och förmåga att expandera kollektivtrafikens verksamhet. Det blir då alltså en avvägning mellan den vällovliga önskan att genom avgiftsreduktioner eller avgiftsbefrielse minska kostnaden för människor att resa och strävan efter att göra den mer tillgänglig och bygga ut den med nya busslinjer, ökad turtäthet och investeringar i fler elbussar och annat som kan behövas för att fortsätta rusta upp kollektivtrafiken. Vår bedömning i dagsläget är att vinsten av en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken med adekvata resurser är större än vinsten av att minska kostnaderna för individen att resa genom avgiftsreduktion eller avgiftsbefrielse. Subventioner finns redan för de grupper som behöver dem mest. För tillfället anser vi därför att, givet målet om fortsatt ökning av kollektivtrafiken, att avgiftsreduktion eller befrielse inte är åtgärder som bäst främjar det mål som vi vill uppnå. Även här bör betydelsen av förtätning nämnas: Både den övergripande planeringen och detaljplaneringen är starkt präglad av målet att bygga ett mer hållbart samhälle och där hanteras dessa intresseavvägningar. Noggranna analyser och utredningar görs för att planera så att vi kan växa med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En mer utspridd stad skulle exempelvis öka behovet av transport och ofta gynna biltrafik framför gång, cykel och kollektivtrafik.
	Ja	Delvis. Nu är priserna lite väl höga och då kan sänkta priser ha en positiv effekt. Däremot har det visat sig att satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken med ökad turtäthet och snabbare flöde har större effekt på antalet resenärer, i synnerhet för att få folk som idag väljer bilen att låta den stå hemma och ta bussen istället. För det är det absolut viktigaste. Minska antalet bilister och bilresor för att förmå dem att ta bussen istället. Här är det viktigt att vi lär oss av framgångsexempel i Europa. Bus Rapid Transit på särskilda bussfiler avstängda för biltrafik, och spårvagnslinjer i synnerhet har visat sig ha en stark dragningskraft för att avsevärt öka kollektivtrafikens andel och vinna över bilister. I synnerhet när det kombineras med andra utbud, exempelvis möjlighet att ticka ut en lånecykel vid centrala stationer med sitt pendelkort. Men det är kostsamt. Idag satsar kommunen årligen 150 miljoner kr. på kollektivtrafiken. Vi ser gärna en rejäl ökning av dessa satsningar. Men att då i det läget exempelvis göra kollektivtrafiken gratis skulle göra att det kostar oss 250 miljoner kr årligen, utan att kunna bygga ut kollektivtrafiken. Då skulle effekten primärt vara att personer som idag cyklar eller går i högre utsträckning tar bussen. En sådan satsning är inte rätt vägval enligt oss.
	Ja

6. Ska körfält för biltrafik avvecklas till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska? Motivera svaret!
	Nej	Vi vill inte ha större fokus på cykelbanor, kollektivtrafikleder eller andra onaturliga trafikplatser. Vi lägger fokus på att maximera folkflödet och troligen för att uppnå största effektivitet behöver vi omvärdera nuvarande strategi. Att ha en stor mängd bilar på tomgång i osmidiga trafikplatser är knappast en smart miljöpolitik. För att inte tala om den samhällsekonomiska kostnaden.
	Nej	I Umeå har vi idag en väl utbyggd infrastruktur för cykel. Ständiga förbättringar behöver självklart ske. Samtidigt växer Umeå och genererar ökade trafikflöden. Gröna områden är ingen brist i Umeå idag. Busstrafiken prioriteras redan idag och när ringleden är klar kommer nya busskörfält att tillkomma.
	Nej	Inte som en generell princip. Vi vill utveckla kollektivtrafiken och ge den goda förutsättningar, men inte på bekostnad av biltrafiken. Redan idag uppstår bilköer på många ställen i Umeå, och detta skulle leda till fler bilköer och därmed ökade utsläpp.
	Ja	Ja i ett långsiktigt perspektiv ser vi gärna ett bilfriare Umeå.
	Ja	Kan gå i viss mån längs väg 503, annars finns det inte så mycket körfält kvar att begränsa.
	Nej	Som frågan är ställd går den inte att tolka på annat sätt än att körfält för biltrafik i alla lägen ska avvecklas till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska. Därför kan vårt svar inte bli något annat än ett bestämt Nej. På många platser i Umeå skulle borttagandet av körfält för bilar innebära en kraftig ökning av bilköerna. Stillastående bilar som rör sig långsamt spyr ut mycket mer avgaser som riskerar att leda till en oacceptabel ökning av de negativa effekterna för de närboende. Huruvida körfält för bilar kan tas bort eller inte måste avgöras från fall till fall.
	Ja	Ja, vi avser jobba vidare med detta. När staden förtätas skapas förutsättningarna för att ställa om den fysiska infrastrukturen så att de hållbara färdmedlen premieras. Detta pågår och måste fortsätta. När kommunen övertar ansvaret för Europavägarna innanför ringen kommer stora omgestaltningar att ske. Mark kommer att tas i anspråk för bostäder, grönstrukturer, gång- och cykel och busskörfält. Tidigast kommer förändringar att ske på Västra Esplanaden och väg 503 på teg, enligt inriktningen i Stadsutvecklingsprogrammet Innanför ringleden. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Se även mer i innanför ringleden-programmet: Innanför ringleden - Umeå kommun (umea.se): Länk umea.se
	Ja	Ja, absolut!! Vi har skrivit en del om detta i föregående kommentarer.
	Ja	På många av stadens gator absolut!

7. Vill ditt parti främja byggande av hus med lägre klimatavtryck än konventionella material i samband med markanvisningar och exploateringsavtal? Motivera svaret! Om ja, hur ska det säkerställas och vilken målsättning vill ni ha?
	Ja	Vi bygger gärna med material som vi kan producera lokalt eller regionalt. Detta gör vi främst för att gynna vår lokala ekonomi men kan man även minska transporter är det bra. Vårt fokus är dock ekonomin och skulle annat byggmaterial vara mer kostnadseffektivt, även om det inte är regionalt producerat så använder vi det.
	Ja	Val av klimatsmarta material ska användas så långt det är ekonomiskt rimligt. Klimatavtryck ska ses över hela livscykeln och ej enbart vid byggskedet.
	Nej	Det strider mot gällande lagstiftning. Vi får inte ställa tekniska särkrav, exempelvis att man ska bygga med ett särskilt material. Bostadsbyggandet kan definitivt bli mer hållbart, men främjandet ska inte specifikt ske vid markanvisningar och exploateringsavtal på det sättet. Vid alla markanvisningar tas hänsyn däremot tas till byggaktörens kompetens, ekonomiska stabilitet, idé, kvalitet och möjlighet att genomföra projektet. Vi har även i nuvarande markanvisningspolicy en skrivning om olika faktorer som kan påverka valet av aktör, däribland ”liksom nytänkande och engagemang för att skapa en långsiktigt hållbar stad”. Lägre klimatavtryck i bostadsbyggandet kan ske genom en god incitamentstruktur på nationell nivå, som bidrar till utveckling av mer klimatsmarta versioner av samtliga material. Standarder, lagstiftning och upphandlingar bör vara materialneutrala då det är lämpligt att ta sin utgångspunkt i egenskapskrav.
	Ja
	Ja
	Ja	Vi ser positivt på denna typ av satsningar. Det har exempelvis visat sig att man kan bygga både högt, tryggt och säkert i trä. Det behöver inte alltid vara betong och glas.
	Ja	Ja, vi försöker påverka i en sådan riktning. Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. När vi gör markfördelning så kan vi kräva att byggnader ska ligga på en viss nivå per byggd kvadratmeter. Detta följs upp i det tekniska samrådet som föregår startbesked för byggnation. Uppföljning av hur väl husen klarar sin beräknade förbrukning är lite svårare, men det är viktigt att komma ihåg att 75 procent av utsläppen sker i byggprocessen. Hur ”lågt” vi sätter ribban kommer vi att väga mot att byggnader inte får bli så dyra att människor inte har råd att bo. Ytterligare kravs ställs givetvis, se samtliga dessa i de policys för markanvisningar och exploatering som tagits fram under vår ledning i Umeå kommun: Policys och riktlinjer - Umeå kommun (umea.se) https://www.umea.se/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/markexploatering/policysochriktlinjer.4.5d9221f0174f992114649c.html
	Ja	Ja, absolut!
	Ja

8. Flygets utsläpp. Elflyg är ännu inte en verklighet och fossilfritt bränsle undviker inte höghöjdseffekten som står för uppemot hälften av utsläppen. Bild från Umeås koldioxidbudget.

8. Vill ni ta bort tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen? Motivera svaret!
	Nej	Nej flygresor kan vara en vital del i reseplaneringen för kommunen. Tids och kostnadsmässigt kan inte flyget utkonkurreras på flera resvägar. I de fall kommunen måste skicka medarbetare på resor till Stockholm som exempel är flyg optimalt. Vi ser dock gärna att resor hålls till det minimala.
	Nej	Tjänsteresor i kommunen ska genomföras på ett effektivt och arbetsmiljömässigt klokt sätt. Kostnaden för hela resans genomförande ska ligga till grund för val av resesätt där man väger in arbetstid, traktamenten, eventuella övernattningar men också en god arbetsmiljö. Vi menar att resor under 50 mil ska så långt möjligt ske med tåg eller buss. Resor över 50 mil är flyget ett alternativ när tåg eller buss inte är realistiskt utifrån skälen ovan. Vid flygresor ska flygbolag som kompenserar för klimatutsläpp och/eller blandar in biobränsle i flygbränslet prioriteras.
	Nej	Vid längre tjänsteresor behövs flyget. Faktorer som vad som är tidseffektivt och kostnaden för skattebetalarna anser vi spelar roll när det gäller att genomförandet av tjänsteresor.
	Nej	I princip ja, men det ska den tjänsteperson/förvaltning som avser resa själv avgöra utefter vad som är praktiskt rimligt. Ibland kan ej flyg undvikas, även om vi önskade det.
	Nej	Tjänsteresandet i kommunen är redan begränsat, och nu efter pandemin så är mycket permanent överflyttat till digitala möten. Samtidigt så finns det behov av att kunna ta sig till andra ställen för våra medarbetare. Som exempel så är ju den förvaltning som reser mest i tjänsten socialförvaltningen där kommunens medarbetare reser för att besöka barn och ungdomar vi har placerade på hem och boenden i andra kommuner. Detta är något som kommunen är skyldig att göra enligt lag och där resans tid måste ställas i relation till våra medarbetare.
	Nej	Arbetarpartiet har länge velat minska onödigt resande för exempelvis förtroendevalda. Som ett led i detta har vi velat avveckla kommunens sex s.k. ”samarbetsorter”. Då fyra av dessa orter ligger i Asien, en i Latinamerika och en utanför den östafrikanska kusten innebär detta många onödiga flygresor. På grund av kommunens geografiska läge går det inte att helt ta bort tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen i Umeå under överskådlig framtid. Då det är praktiskt möjligt att välja exempelvis tåg före flyg anser vi att så skall ske.
	Nej	Nej, men reducera klimatpåverkan av resor. Inget parti i kommunfullmäktige i Umeå vill helt eliminera möjligheten till resor med flyg vad gäller Umeå kommuns anställda och förtroendevalda (se kommunfullmäktiges beslut om återremiss av resepolicy, 2022-03-22). Däremot vill vi från Socialdemokraternas sida att de hållbara färdsätten ska utgöra förstahandsalternativ, både lokalt, regionalt och nationellt, och att digital medverkan vid möten, kurser och konferenser ska övervägas istället för resor som genererar utsläpp. Klimatmässig hänsyn har fått en mer framskjuten position i resepolicyn än tidigare. Under pandemin har offentlig sektor och de samverkansplattformar som Umeå kommun ingår i genomgått en av nöd tvungen och snabb digitalisering. Nu finns både infrastruktur och bredare kompetens som möjliggör att fler möten kan ske på distans. Samtidigt är Umeå beläget på långt avstånd från statliga maktcentra och andra tillväxtregioner i landet. För att Umeå ska ha möjlighet att fortsatt ingå produktiva samarbeten, utöva påverkan och inhämta kunskap - bland annat på miljöområdet - krävs därför även fortsättningsvis möjlighet för kommunens tjänstepersoner och politiker att resa med flyg i vissa fall. Om möjligt utifrån hänsyn till arbetsmiljö, ekonomi och liknande bör dock tåg brukas i högre utsträckning och att digital medverkan bör övervägas i tilltagande mån. Vi har också tagit initiativ till att Umeå kommun genom Kvarkenrådet stöttar ett projekt som handlar om att se över förutsättningarna för att bl.a. Umeå Airport ska bli en hubb för framtida elflyg, ett viktigt steg mot ett hållbart transportsystem och ett komplement – det ska absolut inte ersätta – till andra åtgärder för att ställa om transportsystemet. Vårt projekt genom Kvarkenrådet är uppmärksammat av den finska regeringen som ett av de intressantaste projekten inom elflyg, vilket visar att vi är på rätt väg. Norge har också satt högt satta mål om att ha elektrifierat sitt flyg till 2040. Det är med andra ord inte en dagsslända som många trodde, det här är på allvar. Med elflyg avses flygplan som drivs helt eller delvis på el. För resor på upp till 100 mil med mindre än 20 passagerare kommer det inom en snar framtid att vara möjligt att genomföra transporter med batteridrivna flygplan. För längre resor med en större mängd passagerare kommer det troligen krävas en kombination mellan biobränsle eller vätgas och eldrift. Det är även tänkbart att vi inom kort kommer att se vertikalstartande elflyg som sköter godstransporter, samhällsservice eller mindre persontransporter. Flyget är ett effektivt transportmedel men tekniken måste ställas om för att vi ska klara klimatomställningen. Med elflyg möjliggörs en utveckling mot noll operativa utsläpp. Därtill kommer bullernivåerna från flyget att minska. Detta går hand i hand med en god ekonomisk hushållning. Bränslekostnaderna minskar, underhållskostnaderna minskar. Elflygets driftskostnader är en knapp tredjedel av kostnaden för flyg som drivs med fossila bränslen och det skulle skapa nya förutsättningar för regional flygtrafik – till exempel flyg inom norrlandslänen, med nollutsläpp. Det möjliggör att vi i Norrland i framtiden kommer att kunna åka mellan våra städer på ett snabbt, miljömässigt sätt. I projektet kommer även appar att utvecklas så att bla umeborna kan boka sitt flyg och när flyget är fullt åker det till olika destinationer.
	Ja	Delvis. Vi har drivit på för en rejäl skärpning av den kommunala resepolicyn. Vi var därför besvikna när vi insåg att den skulle skickas tillbaka på remiss, då en majoritet av partierna flaggat för det redan på kommunstyrelsen inför beslut i kommunfullmäktige. Men motiven var olika. M, KD och S ville återremittera den för att ej skärpa kraven gällande flyg. Därför var överenskommelsen med S och V viktig så att den återremitterades, men med en motivering som inte ville ändra de restriktiva kraven för flyg. Men, vi kan inte införa ett fullskaligt flygstopp för samtliga tjänsteresor. För det finns vissa resor som tyvärr måste göras med flyg. Däremot kan och ska de allra flesta av de flygresor som gjordes i tjänst före pandemin helt undvikas.
	Nej	Nja. Det ska inte bort 100% Men vi är tydliga med att det inte ska vara ett normalalternativ.

9. Utsläppen från fjärrvärmen vid Dåva är näst efter Obbola pappersbruk den största enskilda utsläppskällan av CO2 inom kommunens gränser. Medräknat både fossil och biogen förbränning var Dåvas utsläpp 333 kton CO2e år 2020, att jämföras med Obbolas 476 kton (källa) och alla övriga utsläpp i Umeå var 372 kton exklusive utrikes flyg år 2019 (källa)

9. Ska kommunen sätta CCS, koldioxidinfångning, på Dåvas förbränningsanläggning? Motivera svaret! Om ja, när ska den vara igång? Om nej, hur ska utsläppen från Dåva annars minskas?
	Nja*	Vi är redo att införa åtgärder om dom är kostnadseffektiva gentemot medborgare och konsumenter. Det är dock inte klart vilka åtgärder som faktiskt är effektiva.
	Ja	Vi ser positivt på att sätta CCS på Dåvas förbränningsanläggning om det är ekonomiskt rimligt i förhållande till klimatvinsten - annars inte.
	Ja	Moderaterna tycker att det vore intressant att titta på detta. Vi är positiva till ny teknik och till CCS. Det anser vi absolut att kommunen och dess kommunala bolag kan arbeta vidare med, för att se vad som är möjligt och när detta skulle kunna finnas på plats.
	Ja	Så snart det är realistiskt möjligt.
	Nja*	Är ju lockande att svara ja, men jag känner ännu inte till någon kommersiell etablering av CCS som skulle kunna passa. Givetvis vore CCS bra så snart det finns tillgängligt, men framförallt så måste vi minska CO2 utsläppen från Dova med bättre sortering av bränslet.
	Nja	För ett antal år sedan fördes resonemang om att anläggningen på Dåva skulle bli testanläggning för s.k. ”Carbon Capture and Storage” (CCS). Huruvida vi är för denna teknik beror på två saker. Dels en utvärdering av hur effektiv denna teknik verkligen är, dels vilka alternativa tekniker som finns om man satsar lika mycket pengar på sådana. Om Umeå ges möjligheten att testa CCS vid Dåva igen anser vi att kommunen bör undersöka vilka för- och nackdelar detta skulle ha.
	Ja	Ja, möjligheten bör utredas på allvar men vi behöver arbeta med flera parallella spår för att säkerställa att målen nås. DÅVA-verkens utsläpp ska minska och med målet att de på sikt ska fasas ut helt. Vi jobbar mot en fossilfri infrastruktur. Vi behöver dock jobba med flera parallella spår, där nya tekniker och investeringar utreds och genomförs på allvar – exempelvis koldioxidinfångning. Se även vårt svar nedan angående våra fem viktigaste åtgärder. Det bör tilläggas att samhället också behöver också ta ett helhetsgrepp kring frågan om det avfall som produceras, energisystemet i stort och hur vi konsumerar, framställer produkter osv. När det gäller hanteringen av avfall och energiåtervinningen i exempelvis fjärrvärmesystemet handlar det om multimodala lösningar. Vår hållning är att samhället måste kraftsamla för att reducera mängden avfall och sådant avfall som medför utsläpp av växthusgaser – ofta oavsett om det används för fjärrvärme eller inte, med skillnaden att fjärrvärmen innebär energiåtervinning och därmed kan bidra till minskade utsläpp och energioptimering i andra led. Men Umeå Energi ska också vara offensivt i att avancera användandet av metoder och tekniker för att reducera och eliminera klimatpåverkan. För att lyckas med detta går det inte att binda sig till en bestämd teknik på förhand. Vi anser att koldioxiduppfångning är en lösning som på allvar ska utredas och om den bedöms vara mest effektiv också anläggas. Men Umeå Energi jobbar med flera parallella spår för att reducera och eliminera utsläppen i anslutning till bl.a. Dåva – men också mycket mer. För oss är det en fråga om att utsläppen ska bort och att Umeå Energi spelar en viktig roll i detta. Umeå Energi har i dag ett välfungerande energisystem där fjärrvärmen utgör en viktig komponent som dessutom bidrar till optimering av energisystemet och vinster ur såväl klimat som hållbarhetssynpunkt. Det sker dock utsläpp av koldioxid i dag, framförallt via energiåtervinning av avfall via förbränning. Det är utsläpp som i hög utsträckning hade skett genom nedbrytning och andra processer annars och att fjärrvärmen står för dessa utsläpp har att göra med att de är sist i ledet med att ta hand om och nyttja det avfall som sedan förbränns. Dessa utsläpp har dock sitt ursprung i att vi alla tillsammans använder och konsumerar produkter med fossilt innehåll. Umeå Energis roll ska enligt oss vara – och det är något våra företrädare i bolagets styrelse driver – att medverka till att deras hantering av avfallet ska ske utan klimatpåverkan. Att minska uppkomsten av avfall är ett samhällsansvar som kommun, bolag, privat näringsliv och privatpersoner gemensamt måste jobba för. Det handlar om hur produkter designas, vilka materialval som görs, vilka möjligheter till återanvändning som finns och hur de produceras och konsumeras avgör och påverkar vilka utsläppsvolymer som sen kommer ur skorstenen på Dåva. Umeå Energi kommer fortsätta försöka optimera och effektivisera sin egen verksamhet. Att bli effektivare i att framställa energi, men också titta på frågor som ökad återanvändning, materialåtervinning, möjligheten till sorteringsanläggning (för att sortera ut plasten, och andra återvinningsbara fraktioner. Åtgärder för att bättre hitta fossilt innehåll i avfallet. Umeå Energi AB har via den styrning vi utövar genom att bolaget ägs av Umeå kommunkoncern, beslutat att initiera ett arbete med att identifiera och genomföra en omställning till en koldioxidfri infrastruktur. Man har också ansökt om medel för en förstudie gällande koldioxidavskiljning. Som en del i arbetet ska en förstudie genomföras för att utreda möjligheten att etablera en fullskalig anläggning för avskiljning av koldioxid från de två verken vid Dåva-området. Dåva KVV är bland de 15 största utsläppskällorna av biogen koldioxid i Sverige med en potential att avskilja ca 300 000 ton. Förstudiens mål är att färdigställa ett beslutsunderlag för den fortsatta investeringen för en hamnnära Bio-CCS-anläggning vid Norrlands knutpunkt. Förstudien bidrar till ökade kunskaper inom såväl bransch som i den region där Umeå Energi är verksamma. Förstudien skall resultera i en projektering av en Bio-CCS-anläggning. Transport och mellanlagring av koldioxid är en del av utredningen, i vilket arbetet skall synkroniseras med byggandet av Dåva Terminal och Norrbottniabanan, NLC (Nordic Logistic Center) samt Umeå Hamn. I regeringens utredning ”Vägen till en klimatpositiv framtid” (SOU 2020:4) lyfts Bio-CCS som den främsta kompletterande kolsänkan till att Sverige når utsläppsmålen 2030 och år 2045. Genom Bio-CCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage) avskiljs den biogena koldioxiden från rökgaserna vid förbränning av biobränslen och avfall. Den avskilda biogena koldioxiden förvätskas transporteras och lagras permanent, vilket ger nettonegativa växthusgasutsläpp. Efter år 2045 skall Sveriges växthusgasutsläpp endast vara nettonegativa. Flera utredningar för fullskaliga avskiljningsanläggningar av koldioxid vid svenska bio- och avfallskraftvärmeverk (Bio-CCS och avfalls-CCS) är pågående eller har genomförts av till exempel Vattenfall, Växjä Energi, Söderenergi, Mälarenergi, SYSAV, Renova, Bodens Energi och Stockholm Exergi. Stockholm Exergi är i dagsläget de främsta inom Bio-CCS i Sverige. De har utfört fysiska tester i sin pilotanläggning för Bio-CCS och uppnått goda resultat. Val av avskiljningsteknik för en avskiljningsanläggning beror på platsspecifika förutsättningar som rökgassammansättning, energitillgång och anläggningsytor. De platsspecifika förutsättningarna bör därför identifieras och olika teknikalternativ analyseras med hänsyn till dessa för att utreda om en fullskalig anläggning är möjlig. Umeå Energi AB förser Umeå stad och kommunen med el, fjärrvärme och bredband. El distribueras i det egna elnätet i koncessionsområdet och fjärrvärme produceras huvudsakligen i de två kraftvärmeverken på Dåva-området. I fjärrvärmenätet finns ytterligare anläggningar för att säkerställa tillräckliga energimängder under de kalla vintermånaderna. De två kraftvärmeverken på Dåva-området togs i drift år 2000 respektive år 2010. Det första verket, Dåva 1, är en avfallspanna med rökgasrening och Dåva 2 är en biobaserad anläggning. Rökgaserna från de båda kraftvärmeverken mynnar ut i samma skorsten. Dåva 1 har en förbränningskapacitet för ca 160 000 ton avfall per år och producerar ungefär 350 GWh energi. Både industri- och hushållsavfall förbränns med ursprung främst i området från Västerbottens kustland till norska gränsen. De årliga koldioxidutsläppen är cirka 160 000 ton, varav cirka 60 000 ton är fossil koldioxid från den avfallseldade plasten. På sikt kommer den fossila plasten att ersättas med biogen plast. Även om utveckling sker av den cirkulära ekonomin, där produkter i första hand utsorteras, återanvändas och återvinnas, uppkommer ändå slutavfall som måste hanteras. I jämförelse med till exempel deponering är kraftvärmeverk med koldioxidavskiljning ett betydligt bättre alternativ. Genom att producera el och fjärrvärme till omkringliggande städer fyller avfallseldade kraftvärmeverk följaktligen en viktig samhällsfunktion som behöver erbjudas av andra om kraftvärmeverken inte skulle finnas kvar. I Dåva 2 förbränns biobränslen med en produktion på ungefär 450 GWh energi årligen. Utsläppen från Dåva 2 är ca 210 000 ton biogen koldioxid, vilket är en betydande del av Umeå Energis koldioxidutsläpp. Totalt, med avseende på potential att avskilja biogen koldioxid, är Dåva KVV bland de 15 största anläggningarna i Sverige med en potential att avskilja ca 300 000 ton. Lokala och regionala samverkansmöjligheter med avseende på logistik och transportinfrastruktur har betydelse för om ett Bio-CCS-projekt bedöms vara realistiskt genomförbart. Arbetet kommer därmed att synkroniseras med byggandet av Dåva Terminal och Norrbottniabanan, med NLC (Nordic Logistic Center) samt med Umeå hamn. Samarbetsmöjligheter, synergier och kostnader för varje steg från avskiljning till slutlagring kommer att utredas med hänsyn till vad som är tekniskt och logistiskt möjligt. Om ja, när ska den vara igång? Umeå kommunkoncern, Umeå Energi inräknat, ska vara klimatneutralt till 2025. Några ytterligare exempel på gjorda och beslutade satsningar ur infrastrukturperspektiv för Umeå Energi: - Konvertering till Bio-oljor (Ålidhem och Backen) - Avveckling av Torv - Ökad driftsäkerhet för att minimera behovet fossila reserv och stöd produktion (utvecklad brännarstyrning, flexibel pushersystem, sprängsotning,) - Därutöver de beslutade och den höjda investeringsramen i vårt elnät (spänningshöjningsprojektet) inkl. ökad inmatning till Umeå från överliggande nät i Stornorrfors
	Ja	Detta är direkt nödvändigt, och vi måste komma igång med detta fort. Detta är något som vi i MP tryckt på under hela denna mandatperiod.
	Ja	Ja, men det kommer inte att hända inom snar framtid. Även om vi skulle styra skulle det bli en svår avvägning att genomföra detta i närtid då det står mot investeringar i bostäder, skolor och vård.

10. I20-området är en grön kil som uppskattas som friluftsområde och som utgör en kolsänka och ett naturområde med potential för biologisk mångfald. Karta från Umeå kommun

10. I20-skogen, ska vi bevara den återstående skogen som friluftsområde och kolsänka? Motivera svaret!
	Nja*	Partiet är för grönområden och aktivt skogs- och jordbruk. Men vi vill inte låsa oss i att säga definitivt nej till exploatering då i20 är ett stort område och behoven för Umeå kommun inte är klara för framtiden.
	Nej	Inte hela skogen som den är idag. Det går att samsa ny bebyggelse med ett rikt friluftsområde.
	Nej	Moderaterna har som ambition att, i en eller annan form, kunna bygga bostäder på I20- området. Man påbörjade ett arbete med det men det pausades då kommunen har beslutat att avvakta med den fortsatta planeringen av området, i väntan på besked från staten om Försvarsmaktens framtida verksamheter i området. Vi hoppas samtidigt att försvaret ska utöka sin verksamhet i Umeå, och detta kan också påverka utformningen av gamla I20- området.
	Ja
	Nej	Svår fråga, viss exploatering av I20 kan nog behövas för att kunna skapa en hållbar stad med goda möjliggheter till kollektivtrafik och cykel. Idag ligger ju S delen av skjutfältet som en kil ned i Centrum. Men skjutfältet är stort och den absoluta merparten bör gå att bevara.
	Nej	Bostadsbristen i Umeå ökar för varje år. Idag tillåts fastighetsägare ”dutta” ut bostäder, än här, än där. Ofta till priset av att små grönområden byggs bort. Samtidigt finns det ett stort tryck på att inrätta nya bostadsområden i strandnära lägen, ofta i delar av kommunen där det inte går att bo utan tillgång till bil. Det Umeå kommun måste göra är att peka ut en eller ett par platser, nära befintlig service, där större bostadsområden kan byggas. En plats som uppfyller dessa kriterier är den mindre del av I20- skogen som ligger söder om Norra länken. Detta område skulle kunna inrymma många bostäder och uppfyller dessutom kriteriet om att ligga centralt, vilket kan bidra till att de boende blir mindre beroende av bilen. När det gäller I20-skogen norr om Norra länken har vi motsatt oss det nya handelsområde som anläggs intill McDonald’s vid Ersbodarondellen. Den största delen av området norr om Norra länken utgör idag utvecklingsområde för Försvarsmakten.
	Nej	Det aktuella området ingår i Försvarsmaktens verksamhet och kan därmed inte exploateras. De delar som eventuellt skulle vara möjliga att exploatera i framtiden, i den södra delen av området, bör dock kunna tas i anspråk om möjligt för bostadsbyggande – samtidigt som Försvarsmakten ges möjlighet att fortsätta utveckla sin viktiga verksamhet på andra områden. Att kunna bygga bostäder och förtäta städen är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. Området är centralt beläget och utrymme finns för omkring 20 000 bostäder och 40 000 människor - ett helt Ö-vik. Umeå har en snabb befolkningstillväxt och givet detta faktum behöver vi planera långsiktigt för hur vi ska garantera framtidens umebor bostäder och hur byggandet av nya bostäder och stadsdelar ska ske för att säkerställa en hållbar stadsplanering som främjar klimat- och miljömålen och möjliggör en så hållbar livsstil som möjligt. Vår inriktning är att Umeå tätort i största möjliga utsträckning ska förtätas för att tillgodose de behov av bostäder, service och annat som kommer att krävas givet befolkningstillväxten. Detta möjliggör en mer effektiv användning av gemensamma nyttigheter, ett lägre behov av personbil som transportmedel och större möjligheter att främja kollektivtrafiken som färdmedel. Detta måste givetvis alltid ställas mot andra intressen. Vår bedömning är dock att de miljömässiga vinsterna av förtätning i detta fall överväger andra eventuella olägenheter. Detta måste ställas i relation till andra sätt att hantera befolkningstillväxten på, som skulle innebära att andra områden tas i anspråk och kanske i en större omfattning sett till yta samt att möjligheterna för samhället att tillgodose behov av hållbara transporter, skolor och förskolor på cykel- eller gångavstånd samt infrastruktur som premierar hållbara färdsätt minskar. Sammanfattningsvis. Umeå kommer att växa och då måste människor ha någonstans att bo. Vill vi att dessa människor inte ska köra bil i samma eller högre utsträckning krävs förtätnin för att premiera hållbara färdsätt, samordna service och välfärd och möjliggöra omställningen på allvar. I20-området ligger väldigt strategiskt till för Umeå stads långsiktiga utveckling. Om intresset fortsätter för att bosätta sig i Umeå behöver det finnas en långsiktig och hållbar planering. Om övriga intressenter kan acceptera en planläggning för bostäder inom området får det som konsekvens att Umeå kan växa utan att behovet av transporter ökar så mycket. Så ur klimatsynpunkt så är det givet att Umeå växer klokt att göra det i områden som ligger nära befintliga områden. I20- skogen kommer även vid en planläggning givetvis att innehålla områden för parker, naturmark och rekreation.
	Ja	Ja, till största del. Vi är klart emot de exploateringar som nu tryckts igenom i den nordöstra delen av området, uteslutande för att i ett första skede bygga ut ett stort externt handelsområde. Däremot kan den del av I20- området som ligger närmast centrala Umeå vara intressant för att kunna utveckla bilfria bostadsområden, med närhet till det mesta och god tillgång till såväl samhällsservice som hållbara resealternativ. Men då återkommer vi till utmaningen med Umeås vision om 200 000 invånare och det stora trycket från höger till vänster om att öka byggtakten. Då är detta omöjligt utan att ta såväl I20 som Norra Ön i anspråk. Vi tror inte att Umeå blir 200 000 invånare och vi ser inte det som viktigt. Här måste vi fokusera på att växer Umeå så måste det ske på ett rimligt sätt, vilket onekligen begränsar byggtakten och gör det omöjligt att nå denna vision. Men vi ser det som allvarligt om vi till varje pris trycker på för visionen vilket gör att grönyta efter grönyta försvinner. Norra Ön, I20, Tomtebo Strand, Tegelbruksberget, Brinkvägen, etc. Här kommer vi i MP fortsatt att prioritera klimat, miljö och Umebornas hälsa. Även om det i dagsläget förargar många.
	Nja*	Vad ni menar med återstående skog vet jag inte. Vi står som parti bakom att bygga bostadsområde på området innanför länken.

11. Att prioritera hållbarhetskrav snarare än pris i all upphandling kan innebära högre kostnader på kort sikt men kan vara nödvändigt för att säkra långsiktig hållbarhet.

11. Vill ditt parti att kommunen ska satsa mer pengar på ökade hållbarhetskrav i upphandling? Motivera svaret!
	Nej	Partiet vill öka andelen närproducerat och öka den viktningen i upphandlingar. Om vi emellertid viktar andra faktorer riskerar närproducerat att inte få samma fokus. Därför är vi emot annan viktning.
	Ja	Vi vill se tuffare krav när det kommer till offentlig upphandling. Vi menar bland annat att transporter av mat långa sträckor bör problematiseras, vilket också innebär att upphandlingen måste ställa högre krav. Ekologiskt måste stå tillbaka när det missgynnar närproducerat.
	Ja	Kommunen är en stor upphandlande aktör, och genomför många upphandlingar. År efter år. Vid varje tillfälle får man göra bedömningar och avvägningar mellan upphandlingskriterierna, där såväl pris som hållbarhet är viktiga faktorer. Att successivt öka hållbarhetskraven kan i vissa fall vara motiverat, samtidigt som det kan medföra en ökad kostnadsnivå.
	Ja
	Ja
	Nja*	Frågan specificerar inte vilken typ av upphandlingar som ska omfattas av ”ökade hållbarhetskrav”, inte heller vad detta odefinierade uttryck betyder. Kommunen bör, då det är möjligt och ekonomiskt försvarbart, prioritera miljövänliga alternativ i upphandlingen.
	Ja	Ja, det har vi gjort och är beredda att göra i framtiden i takt med ökade behov. Vi har tillfört resurser under innevarande år i form av två hållbarhetsstrateger till upphandlingsenheten samt förstärkt med ytterligare två resurser till upphandlingsenheten för att stärka kompetens och resurser för att systematiskt och målinriktat bidra till hållbarhetsmålen genom kommunens upphandlingar. Det är viktigt att vara varse om att det inte är en fråga som är helt enkel att hantera. Offentliga upphandlingar styrs av lagkrav och EU-rättsakter som genererar målkonflikter mellan strävan efter hållbarhet ur alla aspekter och exempelvis fri rörlighet för varor och tjänster. Det är en grannlaga uppgift att åstadkomma de önskvärda resultaten givet den rådande lagregleringen. Men vår inställning är att vi ska göra allt i vår makt för att kommunens upphandlingar ska bidra till klimatomställningen, stärka livsmedelsförsörjningen och bära upp målen om social hållbarhet. I takt med att kommunen växer bevakar vi fortlöpande om ytterligare resurser behöver tillföras.
	Ja	För att kraftigt skärpa våra klimat- och miljökrav i upphandling, samt efterföljning av att kraven efterlevs, var det absolut prioriterat för oss att förstärka upphandlingsenheten med två kompetenta hållbarhetsstrateger. Dessutom fick vi igenom ett uppdrag att skärpa vår klimat- och miljökrav i upphandling. Men det kommer att leda till ökade kostnader, vilket vi är beredda att betala. Exempelvis måltidsservice där vi som parti försvarat målet om andelen ekologisk såväl som närproducerad mat. Samt deras ambitiösa arbete för måltid med minskat klimatavtryck vilket onekligen innebär mindre kött i maten. Trots högljudda protester från flera partier har vi stått upp för och drivit på för detta.
	Ja

12. Tycker ditt parti att kommunen behöver anställa fler personer som arbetar med strategiskt klimatarbete? Motivera svaret!
	Nej	Administration är något vi arbetar för att minska. Klimatarbetare som saknar praktisk funktion vill vi avveckla.
	Nej	Umeå kommun har idag en enhet som jobbar med strategiskt klimatarbete, vilket vi ser positivt på. Men vi menar att bara för att fler anställs för att arbeta med frågan strategiskt innebär det inte nödvändigtvis att mer händer. Det finns en risk finns att det istället skrivs mer rapporter samtidigt som arbetet som gynnar klimatet förblir på samma nivå som innan.
	Nej	Klimatarbetet ska finnas med som ett naturligt inslag på olika nivåer i kommunens arbete, men då i ordinarie verksamhet. Det behövs alltså inte anställas fler som jobbar specifikt med denna arbetsuppgift. Moderaterna vill främst göra satsningar på kommunens kärnuppgifter, som äldreomsorg och skola. Där ser vi att mer personal behövs.
	Ja
	Nej	Vi måste alla hjälpas åt i miljöarbetet, men vi behöver inte anställa fler som sysslar med det.
	Nej	Umeå kommuns oförmåga att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser beror på politisk ovilja. Det sitter inte i antalet tjänstemän som arbetar med ”strategiskt klimatarbete”.
	Ja	Ja, det har vi gjort och är beredda att göra i framtiden om det är vad som behövs. Vi har tillfört resurser för miljöledning på central nivå. Det pågår ett intensivt arbete med att åstadkomma en sammanhållen, effektiv och långsiktig styrning där hela kommunorganisationen och de kommunala bolagen verkar effektivt mot samma mål – bland annat vad gäller klimatomställning och hållbarhet. Vi har också förstärkt upphandlingsenheten med nya resurser. Vi bevakar denna fråga fortlöpande och utvärderar hela tiden om förändringar eller nya resurser behövs för att nå målen. Men enbart resurser är inte lösningen, det krävs också att strukturer och styrning – från den politiska nivån ned till alla förvaltningar och mellan kommunala förvaltningar och bolag – fortsätter utvecklas i rätt riktning.
	Ja	Ja. Förutom två hållbarhetsstrateger fick vi även igenom ett tillsättande av en ny tjänst i stadsledningskontoret - en strateg med erfarenhet av och fullt fokus på miljöledningssystem i kommunen. För vi behöver på sikt ha fungerande miljöledningssystem inom samtliga förvaltningar och bolag så att vårt klimat/miljöarbete implementeras i den fortlöpande verksamhet. En svaghet i strukturen som vi tydligt identifierat är avsaknaden av en hållbarhetschef inom kommunkoncernen som kan samla och leda kommunens och bolagens klimat/miljöarbete. Det behöver tillsättas som ett ledarskap för den "paraply" som samlar alla hållbarhetsstrateger inom hela koncernen. Det är något som tillsammans med fler strateger ute i förvaltningen kommer vara oerhört viktigt för att växla upp kommunkoncernens omställning.
	Ja

13. Hänsyn till rennäringens behov.

13. Kommer ditt parti att verka för att stor hänsyn tas till rennäringens behov och att samiska organisationer involveras tidigt för att faktiskt kunna påverka större arrangemang eller exploateringar som kan störa rennäringen? Motivera svaret!
	Nej	När samhällsintressen ställs mot varandra så ställer vi oss bakom proportionalitetsprincipen. Är det stora grupper som påverkas så skall stor hänsyn tas. Varje situation bedöms individuellt men generellt har rennäringen behandlats oproportionellt stort.
	Nja	Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld. Men det måste gå att samsas om utrymmet och hitta vägar och lösningar utifrån olika typer av arrangemang och exploateringar.
	Ja	Kommunen arbetar redan med detta, vilket är bra. Vi anser att en tidig dialog med samebyarna är positivt, oavsett om det gäller nybyggnationer av hus, infrastruktursatsningar eller evenemang.
	Ja
	Ja	Detta är en självklarhet och den nonchalans som Rally Sweden visade samebyarna när det kom till planeringen av rallyt är skrämmande! Här är jag glad över att kommunens medarbetare klev in och hjälpte till!
	Nja*	Vi kan inte svara på odefinierade storheter som stor, medel eller liten hänsyn. Däremot anser vi att gällande lagar och regler ska följas när det gäller hänsyn till rennäringen.
	Ja	Ja, minoriteters rättigheter ska alltid beaktas i enlighet med gällande rätt. När Umeå kommuns myndighetsutövning och annan offentlig verksamhet som kommunen bedriver har beröring med samiska, inbegripet rennäringen, och andra nationella minoriteters intressen ska de krav på hänsyn, transparens, dialog och inflytande som följer av svenska och internationella rättsregler alltid följas. Kommunen har en skyldighet att främja minoriteters möjlighet att bibehålla och utveckla sin kultur samt ge dem inflytande i frågor som berör dem. Syftet är att uppnå jämlikhet mellan personer som tillhör den nationella minoriteten och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. I regeringsformen 1 kap 2 § 6 st. Stadgas att ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriters möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.” Detta följer vidare, inklusive rätten till inflytande och samråd, av bestämmelser i bl.a. minoritetslagen, Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter och av specialiserade lagregler i svensk rätt (rennäringslagen, miljöbalken m.fl.) och avgöranden från Högsta domstolen med avseende på bland annat rennäringen (se bl.a. NJA 2020 s 3 p 92). Samråd med rennäringen eller samiska organisationer som företräder andra samiska intressen, inför exempelvis större arrangemang, ska vara effektiva och meningsfulla. Det ska råda tydlighet med samrådets syfte och förväntningar på parterna. Förutsättningarna för samråden ska vara anpassade till deltagarna, exempelvis när det gäller tid och plats. Deltagarna ska erhålla information löpande och det ska råda transparens kring den process som följer på samrådet och hur beslut följs upp. Myndigheter ska även se till att det finns information och kunskap som gör det möjligt för deltagarna att förbereda sig och vara införstådda i förfarandet och målet bör alltid att vara att hitta lösningar som de berörda kan ställa sig bakom (jfr prop. 2017/18:199 s. 42 f. samt art 19 i FN:s urfolksdeklaration; fritt informerat förhandssamtycke).
	Ja	Då beslut för Rally-VM tagits i UKFs styrelse samt i KSNAU har vi inom MP aldrig varit delaktiga i beslutet. Däremot har vi varit tydliga i vårt ställningstagande: Vi är inte emot att Rally-VM kom till Umeå men vi är kritiska till att ingen ordentlig miljökonsekvensbeskrivning gjordes inför beslutet. Vi har krävt att lovorden om vår "möjlighet" till att påverka motorsporten i deras klimatomställning blir mycket tydligare. Exakt hur ska det göras? Vi har ställt krav på att man gör ett ordentligt hållbarhetsarbete inför evenemanget. Hittills har vi varit mycket besvikna. Vi är kritiska till att detta jippo ska få fortsätta i Umeå. Något som gjorde oss rejält upprörda var det sätt som samebyar behandlades och den stora påverkan på rennäringen som detta Rally-VM tyvärr visade sig ha. Det är tyvärr inte första gången som samebyar behandlas illa och rennäringen drabbas. Återkommande har jag i Byggnadsnämnden fått bevittna ren okunskap och fördomar mot Samebyar och rennäringen. Jag har t.o.m. som exilskåning fått läxa upp och berätta för de inhemska ledamöterna vad som gäller och hur det ligger till, varför exempelvis två olika samebyar kan ha olika åsikter om en specifik exploatering. För deras renar är inte exakt på samma ställe. Jag är däremot ytterst tacksam för den goda och lärorika dialogen som jag kommit att få med flera ordföranden och representanter för olika samebyar.
	Ja	Det gjorde vi redan inför Rallyt. Som då enda parti.

14. Kommer ditt parti att verka för att kommunen ställer höga och tydliga miljö- och klimatkrav för att få genomföra större arrangemang i kommunen? Motivera svaret!
	Nej	Att hålla större arrangemang kommer alltid att bidra med resor och utsläpp. Detta måste få ske om vi vill ha ett levande kultur och föreningsliv. Däremot är det inte fel att ha miljökrav som att till exempel städa och sköta sig.
	Ja	Vi menar att det är en självklarhet att den verksamhet som vill genomföra ett arrangemang i Umeå ska vara förenligt med våra miljö- och klimatkrav. Men vi måste också ta hänsyn till kommunens tillväxt och turism – för att vara en attraktiv kommun måste vi också kunna tillåta arrangemang som lockar mycket folk. Det måste vara möjligt att leva i Umeå samtidigt som kommunen blir klimatneutral.
	Nej	Sådana krav skulle sannolikt bara bli en fråga om symbolpolitik.
	Ja
	Ja
	Nja*	Det går inte, utifrån frågan, att utläsa vilken typ av arrangemang som frågeställaren anser att kommunen måste ställa höga och tydliga miljö- och klimatkrav på. Vi anser att kommunen ska följa gällande lagar och bestämmelser i samband med större arrangemang.
	Ja	Ja, i den mån det går. Vår uppfattning är att kommunen ska jobba aktivt med alla tillgängliga medel för att driva på utvecklingen för tydliga och höga miljö- och klimatkrav för arrangemang och event i kommunen. Det innebär främst att kommunen aktivt engagerar sig i bl.a. besöksnäringen för att kunna påverka arrangörer. Kommunen saknar legala möjligheter – andra än de som framgår av bl.a. regeringsformen och ordningslagen – att förbjuda arrangemang. Därför kraftsamlar vi för påverkan och delaktighet. Vi har bland annat tagit initiativ till att Visit Umeå skulle ansluta sig till EarthCheck Sustainable Destinations Program - ett globalt nätverk av destinationer som strävar efter att uppnå världsledande hållbarhetsresultat. Vi har under flera års tid arbetat målmedvetet för att skapa en hållbarare besöksnäring. Genom att ansluta oss till EarthCheck kan vi få det bästa stödet, senaste metodiken och expertisen för att främja vårt hållbarhetsuppdrag. Vi ska driva utvecklingen framåt, utveckla nya och långsiktiga arbetsprocesser. EarthCheck Sustainable Destinations Program stöds av företagsrådgivningsorganisation EarthChecks system för jämförelse, certifiering och prestationsförbättring. I arbetet används också EarthChecks forskning för att ta itu med miljömässiga och sociala problem som klimatförändringar, minskning av avfall och hanteringen av icke-förnyelsebara resurser. EarthCheck är världens ledande företagsrådgivningsorganisation som specialiserar sig på hållbarhet och destinationsförvalting för rese- och turismindustrin. EarthChecks holistiska strategi för ansvarsfull turism och deras världsledande forskning gör det möjligt för destinationer och aktörer att jämföra och certifiera sina resultat med tillit och säkerhet. Läs mer på earthcheck.org.
	Ja	Absolut.
	Ja

15. Förslag har lagts att förbjuda fossilreklam på Göteborgs stads reklamtavlor. Det handlar om annonsering för oljeföretag, bensin- och dieselbilar samt flygresor vid exempelvis de väderskydd som finns vid stadens olika hållplatser. Liknande förslag finns i Örebro och Stockholm. Amsterdam har redan tagit beslut om detta.

15. Är ditt parti villigt att förbjuda reklam för företag inom kol-, olje- och gasutvinning samt flygresor och fossildrivna bilar på stadens reklamtavlor? Motivera svaret!
	Nej	Kommunen skall generellt inte vara aktivistiska och bedriva kampanjer för skattemedel. Förbud är ingen bra lösning i de flesta fall.
	Nej	Vi menar att det inte är kommunens uppdrag att avgöra vad som får och inte får marknadsföras på offentliga platser. I och med att vi har marknadsföringslagen menar vi att det inte är kommunens jobb att fatta beslut om vem som får marknadsföras och inte.
	Nej
	Nej	Administrationen av företags miljöarbete är inte praktiskt kontrollerbart. Tanken är god men vi tror ej det är administrativt realistiskt.
	Nej	Om det är reklamen vid busshållplatserna som åsyftas så tror jag inte det, skydden är ju utarrenderade till ett bolag som sköter om dom vilket säker kommunens kostnader och möjliggör mer kollektivtrafik för samma slant. Viktigare då att vi använder den slanten till att fortsätta köra med fossilfria bränslen i den kollektivtrafik som skall gå med förbräninngsmotor
	Nja*	Som vi betonat i tidigare svar har de styrande i Umeå kommun varit ovilliga att vidta effektiva åtgärder för att minska utsläppen i kommunen under snart 20 år. Under samma 20-årsperiod har de styrande däremot lyckats prestera en rad symbolpolitiska initiativ med begränsad eller obefintlig påverkan på utsläppen. Vi anser att ett lokalt förbud mot fossilreklam är precis en sådan symbolpolitisk åtgärd som kommunledningen i Umeå väldigt gärna skulle ta tag i med båda händerna i syfte att försöka dölja sin ovilja att vidta åtgärder som verkligen minskar utsläppen. Arbetarpartiet tänker inte spela med i sådana försök till ”greenwashing”.
	Nej	De enda reklamtavlor Umeå kommun äger är de elektroniska anslagstavlor som finns uppsatta i anslutning till in- och utfarterna till Umeå. Som myndighet är kommunen bunden av strikta krav på opartiskhet enligt regeringsformen och saknar alltför långtgående möjligheter att förbjuda innehåll utifrån politiska överväganden – givet att vi upplåter dem bl.a. för föreningslivet. Alternativet vore att enbart ha kommunal information. De reklamtavlor som finns i anslutning till busshållplatserna förvaltas av bolaget ClearChannel efter en tidigare långtidsupphandling. Förekomsten av sådan reklam som påtalas i frågan är inte särskilt hög och vi bedömer att det i dagsläget finns mer angelägna åtgärder för att åstadkomma reella resultat i klimatomställningen.
	Ja	Det var ett mycket bra förslag! Tack för att ni upplyste om detta, det ska vi absolut se till att driva!
	Ja	Vi har inte diskuterat denna fråga, men jag är tämligen säker på att vårt parti står bakom ett sådant förbud.

16. Målet 200 000 invånare i Umeå

16. Tycker ditt parti att målet 200 000 invånare i Umeå till år 2050 ska omprövas? Motivera svaret!
	Ja	Vi ser inte nyttan i att ha ett befolkningsmål för saken skull. Vi vill hellre ha kvalitetsmål och säkerställa att dom medborgare som vi har i kommunen har det bra, oavsett antal.
	Nej	Vi anser inte att det målet om 200 000 invånare påverkar klimatarbetet negativt.
	Nej	Det var Moderaterna som i fullmäktige år 2007 föreslog att Umeå kommun skulle höja tillväxtambitionerna till målet om 200 000 invånare senast år 2050. Det finns numera en bred acceptans för denna målsättning. Vi står upp för vikten av tillväxt i Umeå, och tillväxten måste komma både stad och landsbygd till del. Likväl som vi siktar på att göra Umeå till det självklara storstadsalternativet i norra Sverige, så ska vi också se till att erbjuda de bästa levnads- och utvecklingsbetingelserna för boende och företagande på landsbygden.
	Nej	Vi ser det som en fördelning av resursnyttjandet ur ett större miljö - klimataperspektiv. Yta har vi gott om i Norrland.
	Ja	Det s.k. 200 000 målet är vill vi vara tydliga med endast en vision, vi i Centerpartiet kan ställa upp på den visionen, men vi vill mycket hellre se ett mål för hela Umeåregionen avseende befolkning. Det ensidiga fokus som är på 200 000 invånare är med automatik inte bra.
	Ja	Arbetarpartiet har varit motståndare till denna målsättning sedan den antogs. Skälen är flera. För det första är målsättningen orealistisk. Ska målet på 200 000 invånare till år 2050 uppnås krävs att befolkningstillväxten i Umeå fördubblas. Men det finns varken någon beräkning som antyder att befolkningstillväxten skulle fördubblas eller någon plan för vilka nya tillväxtmotorer som ska bidra till denna befolkningstillväxt. När målet sattes skedde inte detta med någon verklighetsförankring. Mitt under sittande kommunfullmäktige kom Anders Sellström (KD) på att 150 000 invånare var ett för lågt mål. ”Vi borde ha 200 000 istället”, drog han till med. Genast hakade Anders Ågren (M) och Lennart Holmlund (S) på. Men när målet väl förankrats som utgångspunkten för den framtida planeringen av Umeå, har det använts som ett slagträ för att driva igenom en politik som hotar stadens karaktär. Det används som ett slagträ för att tvinga igenom höghusbyggen i de centrala stadsdelarna; det används som ett slagträ mot K-märkta hus och värdefulla kulturmiljöer; det används som ett slagträ för att få exploatera strandnära tomter i kommunen.
	Nej	Vi tror att det råder missuppfattningar om målets innebörd eller funktion. Det är nämligen i första hand ett mål om att klara hållbar utveckling givet befintlig befolkningstillväxt. Fullmäktiges beslutade målsättning lyder: ”Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om 200 000 medborgare år 2050.” Målsättningen gör att vi anpassar planeringen för just detta vilket minskar risken att vi lämnar över en kommun som drabbas av framtida svårlösta problem. Det handlar om att tidigt motverka segregation, planera för en klimatsmart framtid och se till att Umeå fortsätter vara en trygg stad utan utsatta områden. Att lämna målet skulle kräva att började verka för ett mindre attraktivt Umeå, något vi inte kommer göra. Umeås tillväxt sker inte för att kommunfullmäktige beslutat om en skrivning i ett kommunalt styrdokument. Däremot får målet betydelse för kommunorganisationens förmåga att hantera tillväxten på ett hållbart sätt. Målet om 200 000 invånare till år 2050 är satt utifrån Umeås historiska utveckling - om befolkningstillväxten fortsätter enligt samma mönster som den gjort sedan 80-talet - och för att lägga grund för en långsiktig planering som säkerställer att befolkningstillväxten sker hållbart. Det som påverkar befolkningstillväxten är saker som tillgång till arbete, bostäder, välfärd, kultur- och föreningsliv och andra faktorer som i regel attraherar människor. Det kommunen har rådighet över, för att bromsa befolkningstillväxten, vore alltså att nedmontera sådant som gör att människor i kommunen kan leva ett gott liv, givet att samma faktorer har betydelse för attraktivitet vad gäller inflyttning och att stanna kvar på orten. Det vore varken bra för dagens eller framtidens umebor. Att inte ha en målsättning baserad på insikten om sannolik befolkningsutveckling eller att söka göra kommunen mindre attraktiv att leva och verka i, är knappast något som främjar en hållbar utveckling. Genom att ha ett tydligt mål utifrån vilket kommunens verksamhet planeras långsiktigt vad gäller alltifrån välfärd till gång- och cykelstråk, utbyggnad av kollektivtrafik och stadsplanering ökar vi sannolikheten för att Umeå dels inte drabbas av sociala problem, segregation eller resursunderskott i förhållande till växande behov av skolor och förskolor, dels att Umeå kan byggas ut på ett sätt som syftar till att minimera klimatpåverkan och maximera möjligheterna till en hållbar livsstil.
	Ja	Har skrivit en hel del om detta i föregående kommentarer.
	Ja	Det är inte någon viktig fråga egentligen, men i och med att en del verksamheter påverkas i planerandet av denna målsättning på ett orealistiskt sätt så tycker vi att det kan strykas.

17. Vilka är de viktigaste och som ni bedömer vara de mest effektiva klimatåtgärderna som ditt parti kommer att driva och genomföra under nästa mandatperiod? Ange max fem klimatåtgärder och motivera varför ni valt dessa åtgärder!
	1. Minska internationella transporter och resor. 2. Öka lokalproducerat. 3. Minska fokus på att öka befolkningen om inte livskvaliteten hänger med. 4. Minska tomgångskörning genom ökat fokus på smidiga trafikplatser. 5. Behåll grönområden och produktiv skog.
	- Elektrifiera samhället och ställ om till fossilfri produktion! Transportsektorn och basindustrin står för den största andelen av utsläppen. Elektrifieringen av bilar, tillsammans med vätgasdrift av tyngre fordon behöver påskyndas. Och för att basindustrin ska kunna ställa om kommer det behövas stora mängder fossilfri el. Därför behöver regeringen släppa sitt motstånd mot kärnkraften. - Lätta tillståndsprocesserna! Idag står miljöaspekter över klimataspekter, vilket gör att industriprojekt som kan innebära lägre klimatutsläpp får nej eller försenas pga miljöskäl. Vi vill att lagstiftningen ändras. Energimarknadsinspektionen bör få ett direktiv att korta handläggningstider, och förhindras att påföra krav retroaktivt, vilket i vissa fall sker i dag och förlänger tillståndsprocessen. - Säkra den fossilfria energiproduktionen! Ända sen Sverige på kort tid uppförde vatten- och kärnkraft som huvudingredienserna för vår energiproduktion har vi varit klimatledande utan fossilt eller geopolitiskt beroende. Idag med nedlagda kärnreaktorer, tillståndshotad vattenkraft och yviga vindkraftsplaner blir vi beroende av fossila kraftslag så fort det inte blåser eller blir kallt. Småskalig vattenkraft måste undantas från de krav om omprövning som kommer ska framöver. Annars riskerar vi minskad produktion av bra svensk vattenkraft. - Värna skogen! Skogen är en fantastisk förnybar naturresurs. Vi producerar mineraler under goda förhållanden och kan exportera produkter som antingen har ett lägre klimatavtryck eller helt fossilfritt ersätter andra produkter som tagits fram under destruktiva och klimatvidriga förhållanden. Fram till något årtionde sen var effekten av vår goda export större än klimatavtrycket från vår import. Det förhållandet har tyvärr ändrats till följd av regeringens negativa inställning till industrin. - CCS-teknik! Den gör att vi kan fånga in koldioxid vilket minskar den totala mängden utsläpp. Regeringens ambitioner är dock för låga. Den egna expertmyndigheten och privata aktörer ser att det går att investera mer och snabbare i tekniken. Vi menar att det behöver göras!
	1. Utbyggd laddinfrastruktur: Vi vill se en grön omställning. Det behövs en utbyggd laddinfrastruktur för att fler personer ska kunna välja elbil i stället för fordon med fossila drivmedel. 2. Skapa bättre flöden i trafiken, och ta bort onödiga vägbulor och annat som skapar ryckighet i trafiken. 3. Fortsätta bygga ut kollektivtrafiken i hela kommunen, så att fler kan välja att åka kollektivt. 4. Utveckla gång-och cykelstråken i kommunen. Förbättra möjligheterna för umeåborna att välja gång och cykel som alternativ när de ska transportera sig. 5. Ha en betydligt högre andel lokalproducerade livsmedel i upphandlingarna och minska matsvinnet för att minska matens klimatpåverkan.
	- Satsning på infrastruktur, energieffektivisering och utveckla elektrifiering. - Skapa ekonomiska incitament för en grön beteendeförändring hos medborgare. Det ska löna sig att vara miljö- o klimatvänlig. - Främja den biologiska mångfalden både i små och stora sammanhang. - Bevara brukbar jordbruksmark, viktigt för att bli självförsörjande i högre grad.
	Då vi talar om de närmsta fyra åren och saker som Umeå kommun direkt har rådighet över så blir det dessa: 1. Minska användningen av olika former av fossila bränslen i kommunen och de kommunala bolagens verksamheter. 2. Lägg in en CO2 faktor avseende transporter i kommande upphandlingar så man gynnar varor som transporterats kortare sträcka, alternativt åkt på ett mer miljövänligt sätt. 3. Optimera kommunens skogsbruk så att maximalt med CO2 binds. 4. Se till att mark som idag ligger i träda i kommunen odlas och brukas för att öka inbidningen av biokol. 5. Prioritera vinterväghållningen av bussgator och GC vägar ännu mer så färre behöver ta bilen vid olämplig väderlek
	* Satsning på grön industriell produktion. Detta skulle innebära att Umeå bidrar till att lösa de globala klimatproblemen. Det finns just nu en positiv trend av gröna industrietableringar i norra Sverige, bland annat i form batterifabriken i Skellefteå och satsningarna på fossilfritt stål i Norrbotten. Umeå borde utgöra en del i denna positiva trend. Här finns två universitet med forskningsresurser. I kranskom¬munerna finns ett unikt skogstekniskt kluster. Lägg till detta väldiga mängder skogsråvara samt tidigare jordbruksmark som skulle kunna återuppodlas, exempelvis för framställning av biomassa. Med ett beslutsamt kommunalt styre skulle Umeåregionen kunna bidra med väldigt mycket. Exempelvis när det gäller produktion av syntetisk diesel, baserad på biomassa, som kan minska utsläppen av koldioxid från förbränningsmo¬torer med upp till 80 procent. * Samordnade varutransporter i centrala Umeå. En försöksverksamhet i Linköping visade att den tunga trafiken kunde minskas med uppåt 50 procent. * Ökad turtäthet och lägre biljettpriser i syfte att locka bilägare att ta bussen. * En stadsplanering som syftar till att minska utsläppen och förbättra miljön.
	1. Klimatneutral kommunkoncern 2025 Detta inbegriper bl.a. att påskynda elektrifieringen, bygga upp fossilfri infrastruktur och jobba med och eliminera de biogena utsläppen från bland annat på Dåva. Det innebär både att öka cirkulariteten i samhället och återvinna mer av det vi i dag ser som avfall som nu går till energiåtervinning och även att arbeta med möjligheten till CCS och CCU-teknik. 2. Ställa om transportsystemet Transporterna står för omkring hälften av umebornas klimatavtryck. Därför måste vi fortsätta med en långsiktig stadsplanering och förtätning som syftar till att reducera utsläppen från transporter. Vi vill till exempel: - Bygga ut kollektivtrafiken i hela kommunen, fortsätta elektrifieringen. - Bygga fler separata cykelbanor - Utveckla gång- och cykelstråken i hela kommunen - Utveckla och stötta fler delnings- och lånetjänster 3. Kommunen ska stimulera hela samhällets omställning. Genom bland annat systematiskt arbete med höga miljö- och klimatkrav i upphandling och den verksamhet kommunen bedriver som påverkar samhället genom inköp, markanvisningar, exploateringsriktlinjer, stimulanser till hållbara näringar och fortsatt utbyggnad av hållbar infrastruktur. 4. Umeå ska vara klimatneutralt – och klimatsäkert. Socialdemokraterna vill att Umeå ska ta ansvar för och jobba hårt med både den nödvändiga omställningen och klimatberedskap för att möta krisen på alla fronter. Det handlar om fortsatt arbete med att inventera och åtgärda sårbarheter för extremväder, öka den civila krisberedskapen och sammanhållningen i samhället, analysera och rusta för konsekvenser på global, nationell och lokal nivå av klimatförändringar enligt olika scenarier. Det handlar bland annat om att ha en beredskap för flyktingströmmar och bygga en robusthet för att kunna visa solidaritet med människor i nöd. 5. Minska de konsumtionsbaserade utsläppen Bland annat kan nämnas de höga ambitioner för sortering och materialåtervinning vi upprättat för de kommunala bolagen, Umeå Energi och Vakin har ett gemensamt arbete för att utreda en sorteringsanläggning bland annat. Vi ska också fortsätta arbeta med beteendepåverkan och möjliggörande av hållbara beteenden, främja hållbara näringar osv. Se även svaren ovan i enkäten där detta berörs.
	1. BioCCS på Dåva 2. Begränsa biltrafikens framkomlighet i Umeå, samt införa miljözon. 3. Investera i att ersätta bilfiler på ett flertal vägar i öst-västlig riktning samt nord-sydlig riktning för att nyttja dessa för separerade gång/cykelleder. Dessutom måste vi satsa på kollektivtrafiken och få till BRT (snabbussar med egna körfält) samt utreda utbyggnad av spårvagnslinjer. Samt pendeltåg till Holmsund och en linje till Stöcke/Sörmjöle. 4. Klimatkrav i upphandling, i synnerhet gällande bygg/entreprenad, fordonsanskaffning och måltid. Samt att se till att få en kommunalt samordnad varudistribution vilket kan minska våra tunga transporter med c.a. 40-70 %. 5. Byggsektorn: Bygg mer i trä, mindre i betong. Var restriktiv med exploatering på skogsbevuxna ytor och förhindra en ohållbar samhällsexploatering som sväller ut längs ringleden. Skapa ett återbruk för byggsektorn.
	700 miljarder i omställningsstöd under 10 års tid för att möta klimatförändringen. En ordentlig omställning av industri genom omställningsstöd från staten. Halverat biljettpris på all kollektivtrafik. Snabb och kraftig utbyggnad av GC-vägar och kollektivtrafikslösningar. Som kommun aktivt arbeta för en reduktion i tjänsteresor med flyg med 95% inom ett år

Upp