Figuren ovan indikerar att MP och V är de partier som främst prioriterar åtgärder för att bidra till en klimatmässigt hållbar utveckling. Miljöpartiet har svarat Ja på samtliga 16 trealternativsfrågor och V har svarat Ja på 13 av dem.
Fyra partier kan sägas ha någorlunda positiv inställning till att prioritera klimatåtgärder: L , S , C och AP .
De tre återstående partierna har betydligt fler Nej-svar än de övriga, vilket kan tolkas som att KD , SD och M prioriterar miljö- och klimatåtgärder lägre än andra frågor.
Vår slutliga bedömning efter analys av partiernas motiveringar av sina svar samt deras max fem prioriterade åtgärdsförslag finns längre ner.
Förord
Inför valet 2022 har lokalavdelningarna av Naturskyddsföreningen, Fridays For Future, Jordens Vänner och Extinction Rebellion tillsammans tagit initiativet till att göra en enkätundersökning av de lokala partiernas klimat- och miljöpolitik i Umeå kommun. Läget för klimatet och den biologiska mångfalden är akut vilket kräver modiga beslut från våra politiker, även på lokal nivå. Den kommande mandatperioden kommer att vara helt avgörande för att nå klimatmålen i Parisavtalet.
Om enkäten
Enkäten, som skickats ut till samtliga partier med representanter i kommunfullmäktige, söker svar på hur partierna konkret ställer sig till och resonerar kring ett antal frågeställningar som har stor betydelse för att nå klimatmålen. Syftet är att väljare i kommunen ska få en samlad bild av partiernas inställning till dessa frågor och vilka klimat- och miljöpolitiska åtgärder som partierna prioriterar under kommande mandatperiod.
Enkäten omfattar 16 frågor med tresvars-alternativ (Ja, Nej och Partiet har inte tagit ställning till detta / Vet ej, vilket visas som "*" i vår tabell) och en uppmaning att motivera svaret. Den sista, 17:e, frågan var en öppen fråga där partiet fick ange och motivera de fem mest effektiva klimatåtgärderna som de avser driva under den kommande mandatperioden.
Ja-svar tolkas som att partiet har en vilja och intention att prioritera vad som idag bedöms som viktiga, praktiskt genomförbara och effektiva miljö- och klimatåtgärder för att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. En första sammanfattning av partiernas klimat- och miljöpolitik kan utläsas genom antalet Ja-svar, vilket illustreras i figuren ovan.
Här sammanfattas och bedöms partiernas svar med motiveringar (fråga 1-16) och vilka klimatåtgärder man vill prioritera för den kommande mandatperioden (fråga 17).
Resultaten presenteras från högsta till lägsta ambition att verka för praktiskt genomförbara och effektiva klimatåtgärder som bedöms kunna bidra till en miljömässigt hållbar utveckling.
Miljöpartiet har svarat ja på samtliga 16 flervalsfrågor och visar i motiveringarna att de har en hög ambition att minska utsläppen av växthusgaser och är villiga att sätta in åtgärder som kan göra det mindre bekvämt för bilister men kan ge fördelar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Man är också villiga att kraftigt minska antalet tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. MP har en restriktiv syn på att exploatera I20-skogen och är kritisk till målet med 200 000 invånare år 2050. MP ger också relativt utförliga kommentarer i nästan alla sina svar. I den sista frågan om de viktigaste klimatåggärderna man vill satsa på har man klart ambitiösa men inte siffersatta eller tidssatta åtgärder som utbyggnad av kollektivtrafiken med BRT (snabbussar med egna körfält) och utredning av att bygga spårvagnslinjer i kombination med begränsning av biltrafikens framkomlighet, miljözon, nya pendeltågslinjer, skapa en mer hållbar byggsektor och skapa BioCCS på Dåva.
Vänsterpartiet har gett 13 ja-svar och har hög ambition att minska utsläppen av växthusgaser. Man är villiga att sätta in åtgärder som ger fördelar för gång-, cykel- och kollektivtrafik på biltrafikens bekostnad. Man är liksom miljöpartiet villiga att kraftigt minska antalet tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. Angående I20-skogen är V är villiga att bygga ett bostadsområde på området innanför länken men nämner inte vad man anser om området utanför länken. Vänsterpartiet är oftast inte så utförliga i sina kommentarer, ibland motiverar man inte alls. I den sista frågan förespråkar V ofta siffersatta och förhållandevis konkreta åtgärder från både stat och kommun: 700 miljarder i omställningsstöd under 10 års tid för att möta klimatförändringen; En ordentlig omställning av industri genom omställningsstöd från staten; Halverat biljettpris på all kollektivtrafik; Snabb och kraftig utbyggnad av GC-vägar och kollektivtrafikslösningar; Som kommun aktivt arbeta för en reduktion i tjänsteresor med flyg med 95% inom ett år.
Arbetarpartiet har lämnat 5 ja-svar och prioriterar satsning på grön industriell produktion, mer hållbart byggande, smartare stadsplanering och samordnade varutransporter för att minska transportbehoven. Även ökad turtäthet och lägre biljettpriser. Samtidigt är partiet ovilligt att satsa på fler kommunala klimatstrateger eller att avveckla bilkörfält till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska. Man är kritisk till målet på 200 000 invånare som man menar används som ett slagträ bl a för att exploatera strandnära tomter och värdefulla kulturmiljöer och tvinga igenom höghusbyggen i centrum. Svårbedömt parti, de uttrycker en stark kritik mot stadsplaneringen och den förda miljöpolitiken i fullmäktige samtidigt som de inte riktigt konkretiserar sina egna förslag. De åtgärder som Arbetarpartiet avser prioritera är främst generella (grön industriell produktion och samordnade varutransporter) och bedöms kunna bidra till en miljömässigt hållbar utveckling på sikt men sannolikt inte nämnvärt under mandatperioden. Kanske ändå starkast vilja till seriös klimatpolitik efter MP och V.
Socialdemokraterna har lämnat 10 ja-svar och har överlägset störst mängd motiveringar av svaren och visar därmed en vilja att engagera sig i arbetet med klimatåtgärder. S vill prioritera en omställning av industrin, som inkluderar att bygga upp en hållbar infrastruktur för att minska utsläppen, bland annat vid Dåva. De vill även prioritera en omställning av transportsystemet och prioritera att konsumptionsutsläppen minskas. S vill att kommunen ska driva samhällets omställning. S har en viss styrka i ambitionen att använda stadsplanering för att gynna de hållbara transportslagen men hamnar samtidigt i en övertro på att förtätningen av staden är svaret på nästan allt. Stark tro på tillväxt och målet med 200 000 invånare och att det ska gå att nå med bibehållen social hållbarhet. Att fortsätta på den inslagna linjen överlag, långsiktigt bygga ut kollektivtrafiken, fortsätta elektrifieringen och diffust bejaka cirkulär ekonomi och delningstjänster riskerar att ge svag effekt och visar inte på en verklig förståelse för hur bråttom det är att minska utsläppen kraftigt.
Liberalerna har flest Ja-svar (12) efter MP och V och menar att det krävs radikala åtgärder för att nå målen men har få motiveringar av svaren och visar ingen tydlig vilja att prioritera klimatåtgärder före andra värden. Vill se ekonomiska incitament för beteendeförändring hos medborgarna, vill bl a främja biologisk mångfald och bevara brukbar jordbruksmark och öka självförsörjningsgraden men konkretiserar inte till tydliga åtgärder och framstår därför som svagare i sin klimatpolitik än vad antalet Ja-svar indikerar.
Centerpartiet har lämnat 9 Ja-svar och prioriterar att minska användningen av fossila bränslen och vill ge fördelar för en mer hållbar trafik. C vill optimera kommunens skogsbruk så att maximalt med CO2 binds, öka kolinbindningen i mark som ligger i träda genom att odla och bruka den och införa en CO2-faktor vid upphandling av transporter så att lägre utsläpp gynnas. Man är inte villig att reducera avgifter i kollektivtrafiken utan förordar ett förbättrat utbud. Man vill minska personbilstrafiken och vill i viss mån avveckla körfält för biltrafik till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska. C vill inte anställa fler klimatstrateger eller minska tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. Flera av svaren har lämnats utan motivering vilket kan tolkas som något svagt intresse för klimatpolitik.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lämnat mycket få Ja-svar (M: 3, KD: 5 och SD: 3). Dessa partier prioriterar i viss mån hållbar utveckling, men prioriterar övervägande motsatt riktning då partierna ofta argumenterar emot möjliga klimatambitioner för kommunen och fokuserar i stort sett endast på elektrifiering av transporter (M och KD) och industrin (KD) och prioritering av lokalproducerat (snarare än ekologiskt). M vill fortsätta bygga ut kollektivtrafiken i hela kommunen, så att fler kan välja att åka kollektivt och utveckla gång-och cykelstråken i kommunen. KD vill satsa på ökad fossilfri elproduktion via kärnkraft och småskalig vattenkraft. SD vill minska internationella transporter och resor, behålla grönområden och produktiv skog. Alla tre låter kostnadseffektivitet och bekvämlighet bli hinder för att vilja satsa på åtgärder som kan minska klimatutsläppen kraftigt och snabbt.
Slutsats och utblick
Vad kan vi förvänta oss av partierna framöver? - Stämmer partiernas svar överens med den förda politiken?
För att få en uppfattning om partiernas faktiska prioriteringar gällande miljöfrågor så gör vi en tillbakablick till hur politiken sett ut i Umeå de senaste 4 åren.
Naturskyddsföreningen beställde i början av 2022 en oberoende granskning av Umeås miljöpolitik under föregående mandatperiod, då Socialdemokraterna och Miljöpartiet styrt i minoritet. Granskningen tog upp åtta olika miljörelaterade områden: flyget, resande, renare luft, hållbar mat, naturskydd, konsumption, energi samt lokala klimatmål och resultatet presenterades i en rapport.
Naturskyddsföreningens rapport visar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de partier som främst agerat för att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Socialdemokraterna har bidragit med en del åtgärder, men har även fört en politik mot en ohållbar utveckling samt röstat ner klimatvänliga förslag.
Centerpartiet har delvis engagerat sig för en hållbar utveckling, men har även agerat i motsatt riktning. Liberalerna, Kristdemokraterna och Arbetarpartiet beskrivs som passiva i många frågor, även om de i viss mån agerat för en hållbar utveckling.
Sverigedemokraterna och Moderaterna bedöms ha bidragit allra minst till ett miljömässigt hållbart Umeå, då partierna antingen varit passiva eller försökt sänka kommunens miljöambitioner.
Sammanfattningsvis ser vi ett mönster: partier som svarat ja på många av frågorna i enkäten visar även en högre ambitionsnivå i förd politik. Och tvärtom, de som svarat nej till många av enkätfrågorna uppvisar en svagare ambitionsnivå i den förda politiken enligt Naturkyddsföreningens rapport.
Bristande ambition att följa vetenskapen och snabbt ställa om till nollutsläpp inom koldioxidbudgeten
Om vi ska ta vårt fulla ansvar så måste Sverige (inklusive Umeå!) år 2030 nästan helt ha upphört att släppa ut växthusgaser för att förhindra de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringarna. Mänsklighetens försörjning och säkerhet är direkt beroende av att ekosystemen är i balans.
Ett viktigt perspektiv från klimatforskningen som tydligt framgår av de senaste årens rapporter från den internationella klimatpanelen, IPCC, är att det är de ackumulerade utsläppen av koldioxid som avgör den globala uppvärmningen. Varje års utsläpp av koldioxid adderas till de historiska utsläppen i atmosfären, en del tas upp av växter och hav men en stor del blir kvar i atmosfären och bidrar under överskådlig tid framåt till ökad växthuseffekt. Av denna anledning är tidsaspekten väldigt avgörande. En åtgärd som får bort koldioxidutsläpp i närtid är mycket effektivare än att utreda och ta beslut om åtgärder senare. Fortsatta utsläpp i närtid betyder att utsläppen måste minska mycket snabbare längre fram. Det är detta som principen med en koldioxidbudget innebär, se t ex: Varför ska vi koldioxidbudgetera? Anders Heggestad från Klimatsekretariatet förklarar - https://youtu.be/9FaRCqnMiUU
Utifrån detta perspektiv och hur partierna i Umeå agerat i klimatrelaterade beslut under den gångna mandatperioden så ser vi att även de partier som ger uttryck för att vilja agera för utsläppsminskningar inte är att lita på när det gäller att agera med tillräcklig snabbhet och kraft för att kunna leverera resultat som med acceptabel sannolikhet skulle kunna vara i linje med de globala klimatmålen. Detta är tydligast med Socialdemokraterna som har en förhållandevis hög retorisk ambitionsnivå men som i sitt agerande ofta avslår initiativ som vill påskynda åtgärder, för att istället hänvisa till befintliga program eller fortsatta utredningar och på så vis låter värdefull tid passera. I praktiken hamnar S snarast i samma båt som M. Inte heller något av de andra partierna som säger sig ha höga klimatambitioner har kommit med tillräckligt tydliga och siffersatta åtgärdsförslag som skulle kunna leverera det som faktiskt krävs.
Slutlig bedömning
Partiernas prioriterade åtgärdsförslag och deras motiveringar av svaren leder oss till denna bedömning av deras förutsättningar att kunna bidra till en klimat- och miljömässigt hållbar utveckling under nästa mandatperiod:
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har störst potential. Det innebär ändå inte att de har tillräckliga åtgärdsförslag, de skulle behöva formulera mer konkreta, siffersatta och tidssatta åtgärder för en plan som skulle kunna få Umeå att klara sin koldioxidbudget.
AP , S , L och C kommunicerar en viss vilja att ta itu med klimatomställningen men ger inte dessa frågor högsta prioritet. Det saknas snabbhet och ambition att hålla koldioxidbudgeten.
M , KD och SD ger inte klimat- och miljöfrågorna högre prioritet än ekonomisk effektivitet och bekvämlighet.
Klimatvalet Umeå 2022
Du som röstar i valet 11 september gör ett viktigt val för klimat och natur.
Du har också ett val att göra mer än så.
Hjälp oss att höja rösten för en tuffare klimat- och miljöpolitik!
Klimatenkäten - Huvudsida med analys Klimatenkäten - Ja/Nej-svar och fem prioriterade åtgärder Klimatenkäten - Partiernas svar, parti för parti Klimatenkäten - Frågorna med grafik och partiernas svar, fråga för fråga
Klimatutfrågningen av partierna 30 augusti
Debattartiklar och media
Vill du vara med?
Här hittar du oss i valrörelsen
Frågor och svar (FAQ)
och V 
är de partier som främst prioriterar åtgärder för att bidra till en klimatmässigt hållbar utveckling. Miljöpartiet har svarat Ja på samtliga 16 trealternativsfrågor och V har svarat Ja på 13 av dem.
, S 
, C 
och AP 
.
, SD 
och M 
prioriterar miljö- och klimatåtgärder lägre än andra frågor.
Miljöpartiet har svarat ja på samtliga 16 flervalsfrågor och visar i motiveringarna att de har en hög ambition att minska utsläppen av växthusgaser och är villiga att sätta in åtgärder som kan göra det mindre bekvämt för bilister men kan ge fördelar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Man är också villiga att kraftigt minska antalet tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. MP har en restriktiv syn på att exploatera I20-skogen och är kritisk till målet med 200 000 invånare år 2050. MP ger också relativt utförliga kommentarer i nästan alla sina svar. I den sista frågan om de viktigaste klimatåggärderna man vill satsa på har man klart ambitiösa men inte siffersatta eller tidssatta åtgärder som utbyggnad av kollektivtrafiken med BRT (snabbussar med egna körfält) och utredning av att bygga spårvagnslinjer i kombination med begränsning av biltrafikens framkomlighet, miljözon, nya pendeltågslinjer, skapa en mer hållbar byggsektor och skapa BioCCS på Dåva.
Vänsterpartiet har gett 13 ja-svar och har hög ambition att minska utsläppen av växthusgaser. Man är villiga att sätta in åtgärder som ger fördelar för gång-, cykel- och kollektivtrafik på biltrafikens bekostnad. Man är liksom miljöpartiet villiga att kraftigt minska antalet tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. Angående I20-skogen är V är villiga att bygga ett bostadsområde på området innanför länken men nämner inte vad man anser om området utanför länken. Vänsterpartiet är oftast inte så utförliga i sina kommentarer, ibland motiverar man inte alls. I den sista frågan förespråkar V ofta siffersatta och förhållandevis konkreta åtgärder från både stat och kommun: 700 miljarder i omställningsstöd under 10 års tid för att möta klimatförändringen; En ordentlig omställning av industri genom omställningsstöd från staten; Halverat biljettpris på all kollektivtrafik; Snabb och kraftig utbyggnad av GC-vägar och kollektivtrafikslösningar; Som kommun aktivt arbeta för en reduktion i tjänsteresor med flyg med 95% inom ett år.
Arbetarpartiet har lämnat 5 ja-svar och prioriterar satsning på grön industriell produktion, mer hållbart byggande, smartare stadsplanering och samordnade varutransporter för att minska transportbehoven. Även ökad turtäthet och lägre biljettpriser. Samtidigt är partiet ovilligt att satsa på fler kommunala klimatstrateger eller att avveckla bilkörfält till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska. Man är kritisk till målet på 200 000 invånare som man menar används som ett slagträ bl a för att exploatera strandnära tomter och värdefulla kulturmiljöer och tvinga igenom höghusbyggen i centrum. Svårbedömt parti, de uttrycker en stark kritik mot stadsplaneringen och den förda miljöpolitiken i fullmäktige samtidigt som de inte riktigt konkretiserar sina egna förslag. De åtgärder som Arbetarpartiet avser prioritera är främst generella (grön industriell produktion och samordnade varutransporter) och bedöms kunna bidra till en miljömässigt hållbar utveckling på sikt men sannolikt inte nämnvärt under mandatperioden. Kanske ändå starkast vilja till seriös klimatpolitik efter MP och V.
Socialdemokraterna har lämnat 10 ja-svar och har överlägset störst mängd motiveringar av svaren och visar därmed en vilja att engagera sig i arbetet med klimatåtgärder. S vill prioritera en omställning av industrin, som inkluderar att bygga upp en hållbar infrastruktur för att minska utsläppen, bland annat vid Dåva. De vill även prioritera en omställning av transportsystemet och prioritera att konsumptionsutsläppen minskas. S vill att kommunen ska driva samhällets omställning. S har en viss styrka i ambitionen att använda stadsplanering för att gynna de hållbara transportslagen men hamnar samtidigt i en övertro på att förtätningen av staden är svaret på nästan allt. Stark tro på tillväxt och målet med 200 000 invånare och att det ska gå att nå med bibehållen social hållbarhet. Att fortsätta på den inslagna linjen överlag, långsiktigt bygga ut kollektivtrafiken, fortsätta elektrifieringen och diffust bejaka cirkulär ekonomi och delningstjänster riskerar att ge svag effekt och visar inte på en verklig förståelse för hur bråttom det är att minska utsläppen kraftigt.
Liberalerna har flest Ja-svar (12) efter MP och V och menar att det krävs radikala åtgärder för att nå målen men har få motiveringar av svaren och visar ingen tydlig vilja att prioritera klimatåtgärder före andra värden. Vill se ekonomiska incitament för beteendeförändring hos medborgarna, vill bl a främja biologisk mångfald och bevara brukbar jordbruksmark och öka självförsörjningsgraden men konkretiserar inte till tydliga åtgärder och framstår därför som svagare i sin klimatpolitik än vad antalet Ja-svar indikerar.
Centerpartiet har lämnat 9 Ja-svar och prioriterar att minska användningen av fossila bränslen och vill ge fördelar för en mer hållbar trafik. C vill optimera kommunens skogsbruk så att maximalt med CO2 binds, öka kolinbindningen i mark som ligger i träda genom att odla och bruka den och införa en CO2-faktor vid upphandling av transporter så att lägre utsläpp gynnas. Man är inte villig att reducera avgifter i kollektivtrafiken utan förordar ett förbättrat utbud. Man vill minska personbilstrafiken och vill i viss mån avveckla körfält för biltrafik till förmån för cykelbanor, busskörfält och grönska. C vill inte anställa fler klimatstrateger eller minska tjänsteresor med flyg inom den kommunala organisationen. Flera av svaren har lämnats utan motivering vilket kan tolkas som något svagt intresse för klimatpolitik.
Moderaterna, 
Kristdemokraterna och 
Sverigedemokraterna har lämnat mycket få Ja-svar (M: 3, KD: 5 och SD: 3). Dessa partier prioriterar i viss mån hållbar utveckling, men prioriterar övervägande motsatt riktning då partierna ofta argumenterar emot möjliga klimatambitioner för kommunen och fokuserar i stort sett endast på elektrifiering av transporter (M och KD) och industrin (KD) och prioritering av lokalproducerat (snarare än ekologiskt). M vill fortsätta bygga ut kollektivtrafiken i hela kommunen, så att fler kan välja att åka kollektivt och utveckla gång-och cykelstråken i kommunen. KD vill satsa på ökad fossilfri elproduktion via kärnkraft och småskalig vattenkraft. SD vill minska internationella transporter och resor, behålla grönområden och produktiv skog. Alla tre låter kostnadseffektivitet och bekvämlighet bli hinder för att vilja satsa på åtgärder som kan minska klimatutsläppen kraftigt och snabbt.
